Regionens medgivande (NJA 2025 s. 271)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 438-24, 2025-03-28 (”Regionens medgivande”, NJA 2025 s. 271). HD: när en svarande medger att betala men förnekar själva överträdelsen (ett orent medgivande) ska domstolen döma enligt medgivandet och samtidigt, inom ramen för en fastställelsetalan, pröva om överträdelsen ägt rum.
Vad gällde målet?
En enskild väckte talan mot Region Skåne och krävde 75 000 kr i skadestånd för att hennes skydd för kroppslig integritet enligt artikel 8 i Europakonventionen hade överträtts vid en vårdåtgärd. Regionen medgav att betala beloppet men förklarade att medgivandet inte innebar ett erkännande av någon överträdelse. Käranden motsatte sig en dom enligt medgivandet och yrkade i stället fastställelse av att en överträdelse förekommit. Frågan var hur domstolen ska hantera ett sådant orent medgivande.
Vad sa HD?
HD undanröjde tingsrättens och hovrättens beslut och återförvisade målet. Vid ett orent medgivande bör domstolen tillämpa de processrättsliga reglerna så att den dömer enligt medgivandet och samtidigt, inom ramen för en fastställelsetalan, tar ställning till om en rättighetsöverträdelse förekommit (13 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken). En fastställelsetalan måste avse ett konkret rättsförhållande och vara tillräckligt preciserad; ett påstående om en rättighetsöverträdelse kan utformas så att kravet uppfylls och får då regelmässigt anses lämpligt. Ett fastställelseyrkande kan framställas efter att fullgörelsetalan väckts (13 kap. 3 § första stycket 2). Eftersom käranden på rimliga grunder gjort gällande en överträdelse skulle tingsrätten pröva både fullgörelse- och fastställelsetalan.
Vad betyder domen i praktiken?
Vid kränkningsersättning och liknande anspråk räcker det inte alltid för svaranden att ”köpa sig fri” genom att medge beloppet — käranden kan ha ett befogat intresse av ett domstolsavgörande om att överträdelsen faktiskt skett. Domen ger en processuell väg för det: att kombinera en fullgörelsetalan med en fastställelsetalan. För ombud på båda sidor påverkar det hur medgivanden bör formuleras och bemötas.