Evert Taube (NJA 1989 s. 315)
Högsta domstolens avgörande i mål B 967-87, 1989-06-19 (”Evert Taube”, NJA 1989 s. 315). Teckningar som använde pressfotografier som förlaga men saknade fotografiernas särskilda egenskaper utgjorde inte exemplarframställning av fotografierna.
Vad gällde målet?
En tecknare hade använt två svartvita pressfotografier av Evert Taube som förlaga för teckningar, som senare publicerades i en bok. Fotografen och Dagens Nyheter AB, som innehade fotografirätten, väckte enskilt åtal och yrkade skadestånd för intrång enligt lagen om rätt till fotografisk bild. Frågan var om teckningarna utgjorde exemplar av fotografierna.
Vad sa HD?
HD ändrade hovrättens dom och ogillade ansvars- och ersättningstalan. Enligt 1 § lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild har fotografen ensamrätt att framställa exemplar av bilden, även genom teckning. Skyddet är dock svagare än upphovsrätten och omfattar inte framställning i ändrat eller bearbetat skick. Vid längre gående ändringar föreligger inte efterbildning av fotografiet utan ett återgivande av motivet (prop. 1960:17 s. 330, NJA II 1961 s. 395). Det utmärkande för ett svartvitt fotografi är ljusskildringen, gråskalan och spelet mellan svart och vitt. Just dessa fotografiska egenskaper saknades i teckningarna, som hade ett annat skuggspel och andra kontraster. Teckningarna utgjorde därför ett återgivande av motiven i bearbetad form, inte kopior. Justitieråden Rydin och Nyström var skiljaktiga och ville fastställa hovrättens dom.
Vad betyder domen i praktiken?
Den som tecknar eller illustrerar utifrån ett fotografi gör i regel inte intrång i fotografirätten om resultatet saknar fotografiets egna bildmässiga kvaliteter. Skyddet för fotografier är begränsat och fångar främst direkt kopiering. Vill du som fotograf skydda en bild starkare bör du säkra avtal om användningen. Som beställare av illustrationer: bedöm om förlagans särdrag återges, och dokumentera bearbetningen.