RH 2019:4 — kan dold samäganderätt uppkomma mellan barn och föräldrar?
Hovrätten för Nedre Norrlands avgörande i mål T 928-17, 2018-12-07 (RH 2019:4). Presumtionsregeln om dold samäganderätt — som ger den som inte står på lagfarten ett ägaranspråk — kan inte sträckas ut till förhållandet mellan ett vuxet barn och dess föräldrar.
Vad gällde målet?
En dotter yrkade att hon hade bättre rätt än sina föräldrar till en tredjedel av familjens hästgård. Hon menade sig vara dold samägare eftersom fastigheten köpts för gemensamt bruk och hon bidragit ekonomiskt. Tingsrätten gav henne rätt enligt presumtionsregeln; föräldrarna överklagade och yrkade att talan skulle ogillas.
Vad sa hovrätten?
Hovrätten ändrade tingsrättens dom och ogillade dotterns talan i sin helhet. Presumtionsregeln för dold samäganderätt — utvecklad i bl.a. NJA 2002 s. 142, NJA 2008 s. 826 och NJA 2013 s. 242 — är en bevisregel skapad för att skydda en make eller sambo som inte står som ägare. Skälen mot att utvidga den till relationen barn–föräldrar väger tyngre: ändamålsskälen gör sig inte gällande på samma sätt, den ekonomiska gemenskapen är mindre, och det finns ett starkt intresse av att öppna ägare också är de faktiska. Någon uttrycklig gemensam partsavsikt (huvudregeln) var inte styrkt, och inget enkelt bolag eller försäljningsavtal gav henne en andel. Hovrätten var enig.
Vad betyder domen i praktiken?
Den som bidrar till en släktings fastighet utan att stå på lagfarten får inget skydd av presumtionsregeln. Vill man äga tillsammans inom en familj — eller säkra rätt till framtida försäljningslikvid — måste det dokumenteras: uttryckligt samäganderättsavtal, andel i köpehandlingen eller ett tydligt skuldebrev. Muntliga familjelöften håller inte.