Styrelseledamot i bostadsrättsförening

Hur ska man göra för att vara den bästa möjliga styrelseledamoten? Styrelsen ska vårda föreningens egendom, följa lagenliga stämmobeslut, behandla medlemmarna lika och även i övrigt hålla sig till lagar och regler. Det är svårt att vara förtroendevald och sköta styrelseuppdrag på ledig tid. Det krävs gott omdöme. Det krävs omfattande kunskap om både regler och hur huset ska skötas. Det går att kompensera kunskapsbrist genom att hämta in sakkunskap från specialister men ibland behöver man stötta varandra med omdömet.

För att klara sig bra så är den viktigaste tumregeln är att aldrig dra nytta av sitt styrelseuppdrag för egen eller andras del utan alltid endast gynna föreningen. Det är enkelt för de flesta av oss.

Men det händer oftare än man kan tro att ett ”ruttet äpple” söker sig till styrelsen, lockad av de möjligheter som kan finnas att gynna andra än föreningen. Det kan hända den bästa att bli medskyldig till sådant. Den som gynnar andra än föreningen lägger ofta ett stort tidsmässigt engagemang och har många goda förklaringar (svepskäl) som framställs skickligt och övertygande men slutresultatet innebär att någon kan dra fördel av föreningen på ett eller annat sätt.

Det är på slutresultatet man kan se korruption. Vem gynnas? Om det är någon annan än föreningen så är det illa. En bra styrelseledamot ska hålla sig långt borta från alla situationer som ens luktar otillbörligt gynnande jäv.

Ett på ytan oskyldigt beslut som ”råkar” gynna en enskild utan att det direkt går att påvisa en skada kan öppna för ett beteende där samma sak händer igen tills åtgärderna är skadeståndsgrundanade eller rentav även brottsliga. Ovidkommande hänsyn, d v s till annat än endast föreningens bästa, får inte påverka.

Håll en hård och kompromisslös policy i styrelsen i dessa frågor, håll gränsen mot väntjänster och gentjänster i alla dess former.

Det är svårare att undvika ansvar vid t ex bristande tillsyn över föreningens fast egendom.

Ett vanligt exempel är ansvar för nedfallande föremål från tak eller fasad. Det kan vara fråga om delar av balkonginglasning, lösa parabolantenner eller rentav puts eller andra fasaddelar. Allt detta har styrelseledamöterna i princip strikt ansvar för att undvika.

Vintertid är den överhängande risken istappar, iskakor från taket och snöras. Det går att delegera arbetet till snöskottningsfirmor men de kräver numera i regel avtal som är för snäva för att friskriva styrelsen från ansvar.

Ett annat orosmoment är ändringar i huset, bärande väggar eller balkar som kapas. Fuktskador som skadar träbjälklag. Bostadsrättshavare som gräver ut delar av husets grund (även detta ett verkligt exempel). Allting som påverkar husets hållfasthet kan leda till ras eller skada som styrelsen ytterst är ansvariga för.

När gamla gasspisar ersätts delvis i huset så uppstår det ofta en tid av bristande tillsyn över kvarvarande gasnät och gasinstallationer. Det händer att bostadsrättshavare kapar en galednining mindre bra på eget bevåg. Läckage finns och ibland blir koncentrationen av gas så hög att risk finns för brand.

Betydligt mer frekvent är bränder orsakade av bristfälliga elinstallationer. Det är även vanligt med bränder orsakade av stearinljus under jul och nyår.

Det är i regel föreningen som ansvarar för brandskador. Undantag finns när bostadsrättshavaren vållar brandskadan eller brister i omsorg och tillsyn vad gäller de som bostadsrättshavaren ansvarar för, oavsett om det är barn eller hantverkare. Men undantagen är svåra att bevisa så kostnaden är oftast kvar på föreningen.

Det som går att göra är att bedriva ett bra brandsskyddsarbete och verka för branddörrar, utrymningsvägar, brandvarnare och andra brandförebyggande eller brandhämmande åtgärder. Om ni inte sett över situationen på länge så ge i alla fall alla bostadsrättshavare en ny brandhavare och erbjud att hjälpa till vid installationen så att den faktiskt kommer upp i taket där den ska vara. Om det inte hinns med till jul så kanske i början av 2022.