Lotta Stylander
Jurist
lotta.stylander@creoadvokater.se
MER OM Lotta
Creo Advokater har stor erfarenhet inom tvistelösning och av att vara ombud för företag i förhandlingar, rättegångar och skiljeförfaranden.
Har ditt företag fått en påkallelseskrift med ett stort krav? Har ditt företag ett krav mot en avtalspart, men ni märker att det står i ert avtal att tvister ska lösas genom skiljeförfarande? Många företag kan hamna i tvist, men det är inte alla företag som har erfarenhet av en tvist i ett skiljeförfarande. Det är vanligare i större kommersiella förhållanden och skiljer sig på många sätt från hur en vanlig tvist i allmän domstol ser ut. I den här artikeln ska några av skillnaderna belysas, och vad du som företagare kan förvänta dig.
En skiljeklausul är en bestämmelse i ert kontrakt som reglerar hur tvister ska lösas. Skiljeklausulen är den klausul som helt enkelt anger att tvister ska lösas genom skiljeförfarande. Vad en skiljeklausul är regleras i 1 § i lag (1996:116) om skiljeförfarande.
Klausulen kan vara skriven på olika sätt. Ett typexempel på skiljeklausul är följande:
”Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom.”
Ibland kan också klausulen innehålla en anvisning om att ett visst skiljedomsinstitut ska hantera tvisten, exempelvis Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC).
En sådan klausul innebär som huvudregel att en tvist som följer av avtalet ska avgöras i skiljedomstol, och inte i allmän domstol. Det innebär att du bara i undantagsfall kan ta din tvist till allmän domstol.
Ett skiljeförfarande är ett privat förfarande i vilket allmänheten som huvudregeln inte är delaktig i, och innebär att parterna, istället för att gå till allmän domstol, utser ett antal skiljemän som avgör tvisten. Dessa skiljemän är då de som avgör er tvist. Som utgångspunkt finns då tre skiljemän. Varje sida väljer sin skiljeman, och de två skiljemännen utser som huvudregel den tredje. Det finns normalt inga krav på vem som kan vara skiljeman utan det står parterna fritt att välja vilka olika typer av experter eller andra personer som kan anses lämpliga att utföra uppdraget.
Skiljeförfarandet kan ske helt privat med de skiljemän ni utser, eller vid ett specifikt skiljedomsinstitut som hjälper till i handläggningen. Det finns idag flera olika skiljedomsinstitut runtom i världen som handlägger skiljeförfaranden av olika slag. I Sverige är det mest använda institutet Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (Arbitration Institute of the Stockholm Chamber of Commerce).
Om tvisten prövas vid ett visst skiljedomsinstitut kan även institutionen utse lämpliga skiljemän.
Det är snabbare och mer effektivt
En tvist som prövas av allmän domstol tar ofta väldigt lång tid. Det tar ofta flera år att få ett slutligt avgörande.
Ett skiljeförfarande har den stora fördelen att processen är mycket snabbare. Exempelvis ska ett skiljeförfarande enligt SCC:s förenklade regler som utgångspunkt inte ta mer än tre månader från den dag då målet hänsköts till skiljedomaren eller skiljenämnden. Ett vanligt skiljeförfarande ska som utgångspunkt inte ta mer än sex månader.
En skiljedom kan inte heller som huvudregel överklagas, vilket innebär att den är slutlig. Då kan också kravet drivas in direkt genom Kronofogdemyndigheten, om ni har framgång med ert krav.
Det är som huvudregel inte offentligt
Skiljeförfarandet är, till skillnad från prövningen vid allmän domstol, inte offentligt. Alla inblandade parter kan alltså välja att tillämpa sekretessregler. På så sätt kan företag hålla känslig information från att bli offentlig.
Skiljemän har expertkompetens
En annan fördel med ett skiljeförfarande är att skiljemän med viss expertkunskap kan utses och tvisten prövas därmed av personer som är väl insatta inom det område som tvisten avser. Detta är framförallt fördelaktigt för parterna om viss teknisk kunskap är nödvändig för att förstå tvisten. De domare som avgör tvister vid allmän domstol har visserligen stor kunskap inom de flesta rättsområdena men det kan t.ex. vara önskvärt att den person som avgör tvisten är väl insatt i en viss typ av bransch och har viss erfarenhet av den typ av avtalsförhållande som tvisten avser. Skiljemannen kan också avsätta den tid som krävs för att göra en korrekt bedömning av tvisten.
Ett skiljeförfarande inleds genom att en part skickar en påkallelseskrift till andra sidan. I den påkallelseskriften ska det finnas med:
När du har fått en påkallelseskrift är det viktigt att reagera i tid, för annars kan processen fortsätta utan att du får tillfälle att säga ditt.
Ibland har en företagare inget annat val än att vara med i ett skiljeförfarande, för företaget har fått en påkallelseskrift. En fråga som däremot ställer sig om företaget har ett krav är vilka kostnader det innebär att driva en tvist.
Det är en allmänt spridd uppfattning att skiljeförfaranden är väldigt dyra, varför skiljeförfarande blir mindre attraktivt. Vid ett skiljeförfarande betalar företaget inte bara för sitt eget ombud, och för motpartens vid förlust, men även för skiljemännens arbete.
Det är delvis sant, men ger en förenklad bild.
SCC har fastställt kostnadstabeller för skiljemännens arvode, som gör att skiljemän är bundna att ta ett visst arvode beroende på hur stort belopp tvisten avser. Ert rättsskydd täcker inte kostnader för skiljemannen, men täcker ändå kostnader för ert ombud.
Den extra kostnaden det innebär för er är alltså kostnaden för skiljemannen eller skiljemännen. Det är en kostnad som kan förutses på förväg, och på så sätt kan man också bedöma om det är värt att driva kravet vidare. Ofta kan det vara värt att betala den extra kostnaden för skiljeförfarandet och få ett snabbt avslut, istället för att ha en långdragen process i allmän domstol.
Skiljeklausuler som hänvisar till en annan typ av tvistelösning än prövning vid allmän domstol är idag mer regel än undantag vid större avtal. Behovet av snabba avgöranden och förutsebara regler och processer är ofta stort i denna typ av avtalsförhållanden.
Det är också viktigt om det finns behov av att tvisten prövas av personer med viss expertkunskap. Ett skiljeförfarande är även en lämplig tvistelösningsform om det finns ett behov av sekretess.
Creo har stor erfarenhet inom tvistelösning och av att vara ombud för företag i förhandlingar, rättegångar och skiljeförfaranden.
Kontakta oss på 08 562 403 40 eller genom kontaktformuläret nedan.
Medarbetare
Lotta Stylander
Lotta har en svensk juristexamen från Uppsala Universitet. Hon har tidigare varit verksam vid bland annat Fastighetsägarna och SBC.
Lotta har gedigen erfarenhet av juridisk rådgivning och tvistemålshantering. Hon arbetar med många olika rättsområden, med tyngdpunkt inom allmän affärsjuridik, fastighets- och entreprenadrätt samt bostadsrätt.
Välkommen att kontakta Lotta för effektiv rådgivning och hantering av tvister.
STÄNG
Jörn Liljeström
Jörn har arbetat som jurist i dryga 30 år och är specialiserad inom tvistelösning, affärsjuridik och bolagsfrågor. Sedan karriärens början har han även arbetat mycket med alla de frågor som kan uppstå för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.
Han har företrätt klienter i tvistemål i tingsrätter i hela landet, från Ystad till Haparanda, samtliga hovrätter och i Högsta domstolen. Han löser även tvister utanför domstol och kan anlitas i skiljeförfarande.
Han har praktisk erfarenhet av alla nivåer i systemet och alla mer eller mindre frekvent förekommande tvistefrågor som kan prövas i domstol. Det ger utöver klarsyn även ett bra underlag för goda råd och effektiv problemlösning.
Kontakta Jörn när ni behöver hjälp.
STÄNG
Morgan Modéer
Morgan har en juristexamen från Lunds universitet, kompletterad med företagsekonomi.
Han kommer närmast från sin notarietjänstgöring vid Förvaltningsrätten i Karlstad. Han har därmed god erfarenhet av förvaltningsrätt och förvaltningsprocess.
På Creo är han biträdande jurist och arbetar med tvistelösning med särskild inriktning mot affärsjuridik, fastighetsrätt och byggfrågor.
Då han studerat, arbetat och har familj i Köpenhamn så är han även dansktalande.
Tveka inte att höra av dig till Morgan för juridisk rådgivning!
STÄNG