Klyvningen i Kungsör (NJA 2023 s. 329)
Högsta domstolens avgörande i mål T 1827-22, 2023-04-12 (NJA 2023 s. 329, ”Klyvningen i Kungsör”). HD slår fast att en delägare som ansöker om klyvning av en samägd fastighet också har rätt att ansöka om efterföljande fastighetsreglering av klyvningslotterna — även om övriga delägare motsätter sig det.
Vad gällde målet?
Syskonen U.U., B.H. och J.H. ägde tillsammans tre fastigheter i Kungsörs kommun med en tredjedel var. U.U. ansökte hos Lantmäteriet om klyvning och ville även få till stånd en efterföljande fastighetsreglering av klyvningslotterna. B.H. och J.H. motsatte sig regleringen. Frågan var om en enskild delägare har rätt att initiera även fastighetsregleringen, eller om det krävde övriga delägares medverkan.
Vad sa HD?
HD förklarade att U.U. hade denna initiativrätt och lät Mark- och miljööverdomstolens avgörande stå fast. En delägare som enligt 11 kap. 1 § fastighetsbildningslagen har rätt att ansöka om klyvning har också rätt att ansöka om en efterföljande fastighetsreglering avseende klyvningslotterna, trots att övriga delägare motsätter sig det. Initiativrätten till regleringen följer alltså med rätten att begära klyvning.
Vad betyder domen i praktiken?
En delägare som vill lösa upp ett samägande av fast egendom är inte beroende av övrigas samtycke för att också forma de utbrutna lotterna genom fastighetsreglering. Det stärker den enskilde delägarens möjlighet att nå en ändamålsenlig uppdelning även vid konflikt. Vid samägande där en uppdelning kan bli aktuell bör man vara medveten om att en enda delägare kan driva både klyvning och efterföljande reglering.