Kan en delägare ansöka om klyvning?

BH och JH mot UU.

Tvisten handlade om huruvida UU hade rätt att ansöka om klyvning och efterföljande fastighetsreglering av fastigheterna L 3:17 och S 6:1 i Kungsörs kommun, trots att BH och JH motsatte sig detta.

BH, JH och UU ägde varsin tredjedel av jordbruksfastigheterna L 3:17, S 6:1 och T 1:5 i Kungsörs kommun. UU ansökte om klyvning och efterföljande fastighetsreglering av fastigheterna L 3:17 och S 6:1, vilket Lantmäteriet godkände. BH och JH överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen samt vidare till mark- och miljööverdomstolen, men fick avslag i båda instanserna.

Högsta domstolen fastställde att UU hade rätt att ansöka om klyvning och efterföljande fastighetsreglering trots BH
och JH:s invändningar. BH och JH ersatte solidariskt UU:s rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Högsta domstolen konstaterade att en delägare har rätt att ansöka om klyvning enligt fastighetsbildningslagen. Initiativrätten omfattar även en efterföljande fastighetsreglering om det bidrar till att uppfylla fastighetsbildningslagens syften och inga påtagliga nackdelar för övriga delägare föreligger. Skyddsreglerna i fastighetsbildningslagen och en proportionalitetsavvägning säkerställer att enskildas intressen tillgodoses.

Är du delägare av en fastighet har du rätt att ansöka om klyvning och fastighetsreglering även mot andra delägares vilja. De delägare som inte vill klyva fastigheten har ett skydd i lagen. Det får inte finnas några påtagliga nackdelar för de andra delägarna och deras enskilda intressen ska tillgodoses i den mån det går. Du bör säkerställa att det finns tydliga avtal mellan delägare samt ha en god kommunikation för att undvika tvister och främja samförstånd.

Behöver du råd kring klyvning eller samägande av fastighet? Kontakta oss för juridisk hjälp.

För mer information om fallet läs här.