Kan en byggnad på ofri grund bli fastighetstillbehör?

MR mot OR i Högsta domstolen. Båda parterna är klagande och motpart.

Saken rör huruvida byggnaden  på fastigheten som parterna är delägare av ska anses vara fastighetstillbehör enligt jordabalken.

Under 1930-talet uppförde SA ett bostadshus och ett garage på fastigheten X 2:18. På 1960-talet uppförde ER, dotter till SA, ett fritidshus på fastigheten som tillhörde dödsboet efter SA. Vid ett arvsskifte på 1970-talet delades fastigheten mellan ER och hennes två söner, OR och LR. Efter ER
död ärvdes hennes andel av OR och LR, och efter LRs död 2013, ärvde hans maka, MR, hans andel.

OR ansökte om klyvning av fastigheten hos Lantmäteriet och yrkade att byggnaden skulle bedömas som fastighetstillbehör. Lantmäteriet beslutade att byggnaden var lös egendom. OR överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen och sedan till Mark- och miljööverdomstolen, som delade Lantmäteriets bedömning men återförvisade målet för fortsatt handläggning.

Högsta domstolen fastställde att byggnaden är fastighetstillbehör enligt jordabalken och utgör därmed fast egendom. HD undanröjde Lantmäteriets tidigare beslut och återförvisade målet för fortsatt handläggning. OR vann målet och MR ålades att ersätta ORs rättegångskostnader.

Högsta domstolen bedömde att när fastigheten och byggnaden kommit i samme ägares hand, även med olika ägarandelar, ska byggnaden bedömas som fastighetstillbehör. Detta baserades på principen att objektivt sett ska alla föremål som framstår som fastighetstillbehör också anses som sådana.

För att undvika tvister om fastighetstillbehör bör fastighetsägare upprätta skriftliga avtal som tydligt definierar byggnadens status och ägarförhållanden. Det är viktigt att uppdatera ägarregistreringar och fastighetsdokumentation vid varje ändring i ägarandelar. Detta minskar risken för framtida missförstånd och rättsliga tvister. Konsultera en fastighetsjurist för att säkerställa att alla juridiska aspekter hanteras korrekt.

För mer information om fallet, läs här.