Borrningen i Kumla (NJA 2022 s. 303)

Högsta domstolens avgörande i mål T 3193-21, 2022-04-26 (NJA 2022 s. 303, ”Borrningen i Kumla”). HD slår fast att skador på en grannfastighet till följd av tryckförändringar vid bergvärmeborrning är en ”annan liknande störning” enligt miljöbalken, och att borrföretaget är strikt ansvarigt för skadorna.

Vad gällde målet?

Vid borrning för bergvärme på en fastighet i Kumla uppstod tryckförändringar i ett befintligt borrhål på grannfastigheten. Jord och lera sprutade upp ur hålet och skadade grannhusets fasad, snickerier och en grill. Fastighetsägarens försäkringsbolag, Länsförsäkringar Bergslagen, betalade ut ersättning och krävde därefter borrföretaget på beloppet enligt 32 kap. miljöbalken. Frågan var om skadan omfattades av det strikta miljöansvaret.

Vad sa HD?

HD fastställde Mark- och miljööverdomstolens domslut — borrföretaget skulle betala 92 258 kr. Borrning efter bergvärme är miljöfarlig verksamhet, och de tryckförändringar som uppstod påminner om de störningar som anges i 32 kap. 3 § miljöbalken och är något man har anledning att räkna med i verksamheten. Skadan utgjorde därför en ”annan liknande störning” enligt 32 kap. 3 § första stycket 8 miljöbalken, som inte skäligen behövde tålas. Borrföretaget tillhörde kretsen av ansvariga enligt 32 kap. 7 § och var strikt ansvarigt; orsakssamband förelåg.

Vad betyder domen i praktiken?

Den som utför bergvärmeborrning eller liknande markarbeten bär ett strikt ansvar enligt miljöbalken för skador som drabbar grannfastigheter genom tryckförändringar och liknande störningar — något vållande behöver inte visas. Entreprenörer bör ha ett försäkringsskydd som täcker grannskador, och drabbade grannar och deras försäkringsbolag har en stark grund för ersättningskrav enligt 32 kap. miljöbalken.