Bostadsrätt:
Bostadsrättshavarens önskade ändringar

Sedan den 1 januari 2023 har det blivit svårare för bostadsrättshavare att göra ändringar i en lägenhet utan föreningens tillstånd. Ändringar som gjorts innan den 1 januari 2023 omfattas inte av de nya reglerna.

Lagstiftaren har förklaringsmodellen att ändringar sker av ekonomiska skäl och ser inte riktigt de positiva effekterna som uppstår när en långsiktigt mer funktionell lösning – modernisering – genomförs. Lagändringen är även en reaktion på den ”laglöshet” som rått där många gjort ändringar utan att få tillstånd först. Inte minst i de fall som inneburit konkreta risker, men och olägenheter för omkringboende och huset.

Den nya lagstiftningen minskar möjligheten att genomföra ändringar och minskar möjligheten att ”komma undan” med åtgärder som utförs utan tillstånd. Lagstiftning är alltid en balansgång där intressen vägs mot varandra. När ändringsrätten infördes så minskade föreningens möjlighet att ”sätta stopp”. Med den nya lagstiftningen blir det lättare för föreningarna att sätta stopp för ändringar.

Liksom tidigare krävs föreningens tillstånd för åtgärder som innefattar ingrepp i bärande väggar, ledningar som tjänar fler än en lägenhet och andra gemensamma installationer samt andra väsentliga förändringar. Med den nya lagstiftningen har möjligheter att säga ”nej” uppkommit även vid ingrepp som påverkar brandskyddet (t ex ventilation, eldstäder mm).

Tillstånd krävs numera också för nyinstallationer av ovannämnda ingrepp, vilket inte behövdes förut.

Nytt är också att ändringar som påverkar en lägenhets kulturhistoriska, miljömässiga, särskilda historiska eller konstnärliga värde kräver tillstånd. Föreningen kan även ge tillstånd förenat med villkor, som ska vara klara och välmotiverade. Tillstånd förenat med villkor innebär att möjligheterna att reglera åtgärderna har förbättrats för föreningen. Det går lättare att skapa modeller som exempelvis håller bostadsrättshavaren ansvarig för skador som uppstår om ändringarna brutit mot villkoren och föranleder skada.

Eventuell rättslig prövning av om en åtgärd är tillåten eller inte kommer nu ske i hyresnämnden i stället för i allmän domstol som tidigare. Detta är också en fördel för föreningen eftersom processen blir enklare och snabbare, även om det inte går att föra sin talan själv. Det behövs ett ombud.

Den ändrade lagstiftningen ger föreningen möjlighet att säga upp bostadsrättshavare på ytterligare ett sätt utöver vad som redan idag är möjligt. Det har blivit extra riskabelt för boende att vidta åtgärder utan tillstånd, även sådant som faller under vad en bostadsrättshavare tidigare kunnat göra. Föreningen behöver ett ombud som kan hjälpa med tillämpning av de nya reglerna.

Den ändrade lagstiftningen ger föreningens styrelse bättre förutsättningar att utöva sitt ansvar för att hålla huset i gott skick och bättre möjligheter att undvika ansvar för bristande kontroll över vad bostadsrättshavare gjort i sina lägenheter. Det kan handla om allt från borttagande av bärande vägg, försvagande av bjälklag och allt sådant som skapar risker för föreningens egendom, andra bostadsrättshavare eller tredje man.

Misstänker ni att någon vidtagit åtgärder utan lov, som innebär risker eller kanske har skadat föreningens hus? Har ni frågor kring tillåtligheten av tänkta åtgärder, eller har ni nekat en åtgärd där bostadsrättshavaren vill få beslutet överprövat? Vill ni ha löpande rådgivning kring frågor som föreningens styrelse kommer i kontakt med? Vi hjälper er med era frågor och vid eventuella tvister.

Om en vidtagen åtgärd skapar risk, men, eller olägenhet så finns tillfälle att åtgärda detta och med vår hjälp finns sedan förutsättningarna att framöver hålla ordning på huset så att inga onödiga skador och olägenheter etc uppstår.

Vi hjälper er med det som behövs! Ring oss på 08-562 403 40 eller maila oss till creo@creoadvokater.se.