Särskild granskning bostadsrättsförening

Här är några vanliga exempel på missförhållanden enligt vår erfarenhet;

– misstänkt korruption i styrelsen,

– fel och manipulation av lägenhetsförteckningen,

– felaktiga pantsättningar,

-felaktigt angivna ägare till bostadsrättslägenheter,

– upphandlingar som missgynnar föreningen,

– Utrymmen eller rentav hela lägenheter upplåts eller säljs av föreningen till underpris,

– Styrelsen eller stämman har tagit ett beslut som missgynnar en minoritet av medlemmarna i strid med stadgarna eller lagen om ekonomiska föreningar.

Om du bekymrar dig för missförhållanden i din förening kan du begära särskild granskning. När det finns reella bekymmer i föreningen kan vi som oberoende aktör utföra särskild granskning snabbt, effektivt och med stor praktisk kompetens.

Bolagsverket har en klar och tydlig vägledning för att begära granskning: https://bolagsverket.se/fo/foreningsformer/bostadsrattsforening/starta/revisor/sarskild-granskare-1.10580

I en bostadsrättsförening kan en röstberättigad föreslå att en särskild granskare ska utses av Bolagsverket. En särskild granskare ska granska bostadsrättsföreningens ekonomi och förvaltning under viss tid som varit, eller vissa åtgärder eller förhållanden i föreningen.

Reglerna om särskild granskning har ändrats under årens lopp. Den senaste lagändringen, Lex Ida, skedde i januari 2021 med syftet att stärka minoritetsskyddet. Lagstiftningen har fått sitt namn efter en stor plundring av en bostadsrättsförening i Malmö. Ett annat uppmärksammat exempel är bostadsrättshuset Kinesiska muren.

Lagstiftaren har velat göra det svårare för styrelsen i en förening att motarbeta en minoritet av medlemmars insyn. Därför krävs inte längre att begäran om särskild granskning ska behandlas på föreningsstämma. Ett ytterligare syfte är att komma till rätta med att möjligheten till granskning inte används som påtryckningsmedel och sker i onödan. Granskaren har därför fått rätten att besluta att de som begärt granskningen ska ersätta föreningen för kostnader som beror på att hela, eller någon del av granskningen varit uppenbart obehövlig.

Efter lagändringen kan en minoritet om tio procent av röstberättigade medlemmar vända sig direkt till Bolagsverket med en ansökan om särskild granskning. Det går fortfarande att göra som tidigare, på föreningsstämman. Om minst en tiondel av de röstberättigade eller en tredjedel av de röstberättigade som är närvarande röstar för förslaget kan en ansökan skickas in till Bolagsverket. Vid ansökan är det enklast att använda sig av Bolagsverkets blankett.

I ansökan ska det anges ett granskningstema (vad som ska granskas) och vilken tidsperiod som ska granskas. Bolagsverket utser sedan en granskare som är lämplig och oberoende gentemot föreningen och medlemmarna. En advokat som är specialiserad inom rättsområdet är alltid lämplig som granskare. Det är även vanligt att använda en auktoriserad revisor som är specialiserad inom revision av bostadsrättsföreningar.

När Bolagsverket ska utse särskild granskare kommer en förfrågan till föreningen om föreningen själv vill föreslå en granskare. Den särskilda granskaren måste vara oberoende och lämplig för uppdraget. Den som föreslås behöver skriftligen bekräfta att uppdraget accepteras.

När den särskilda granskningen är avslutad ska alltid ett yttrande lämnas till en föreningsstämma, även kallad granskningsrapport. Yttrandet ska hållas tillgängligt och på begäran sändas till medlemmar samt till röstberättigade som inte är medlemmar under två veckor före årsstämman, där yttrandet över granskningen ska presenteras.

Om granskningen visar på att det har förekommit oegentligheter i föreningens förvaltning kan granskningsrapporten resultera i rekommendationer såsom att rättsliga åtgärder bör vidtas eller i mindre allvarliga fall att ansvarsfrihet inte bör beviljas innan föreningen utrett frågorna närmare. Yttrandet kan utgöra beslutsunderlag för stämmobeslut och kan även vara betydelsefullt som bevisning i domstolstvister.

Önskar ni avsluta en pågående granskning? Läs här