Föreningspolitik

5 MIN LÄSNING25 APRIL 2022

BESLUTANDE ORGAN

Stämman är bostadsrättsföreningens högsta beslutande organ. På liknande sätt som Riksdagen är Sveriges högsta beslutande organ. Om vi fortsätter jämförelsen är styrelsen föreningens regering.

Det finns inte partipolitik i föreningen. Ofta fungerar det på ett sakligt sätt där alla väger klara och tydliga förslag med sakliga skäl mot varandra och sedan röstar man efter sitt bästa omdöme, för föreningens bästa. I de föreningarna är det ett rent nöje att vara styrelseledamot.

I många föreningar finns en minoritet som siktar på att utöva mer inflytande än de har röster till. Ibland för att driva ett särintresse varför politik i sin mest ursprungliga form finns och behöver beaktas i föreningsarbetet.

Om vi tar extremfallet med en minoritet som har särintressen snarare än föreningsintressen som de vill driva så finns vissa mönster.

En sådan minoritet arbetar sällan genom att ta fram ett rakt sakligt förslag med sakliga skäl. Orsaken är att intressen som inte är helt förenliga med föreningens bästa sällan övertygar andra när innehållet i agendan är klart och sakskälen granskas. Istället används trick, finter och ”fula” politiska metoder för chans till majoritet.

Minoriteten försöker ofta underminera de personer som starkast kan motsätta sig det egna särintresset; den krets av personer som försöker driva allmänintresset. Styrelsen måste försvagas.

För att underminera en styrelse är första steget att påstå att man fått för lite information. Det är något som kan få gehör hos andra, bl a för att det i många fall faktiskt finns eller i vart fall ser ut som att det finns för lite information. Det är även en bra grogrund för att splittra och sprida misstänksamhet då det kan antydas att det finns en avsikt bakom påstådd informationsbrist, kanske rentav ett samarbete för att dölja vad som är viktigt för medlemmarna. En konspiration!

För den som själv drivs av egenintresse är det rimligt att påstå att andra endast drivs av egenintresse. Andra steget är att ytterligare misstänkliggöra styrelsen som grupp eller enskilda ledamöter och påstå att de inte är skickliga, pålitliga eller rentav motarbetar medlemsintresset.

JÖRN LILJESTRÖM

ADVOKAT/PARTNER

SPLITTRA MEDLEMMAR

Tredje steget är att splittra övriga medlemmar, t ex genom att hitta någon fråga som fler stöder som kan sättas emot det man vill stoppa. En ofta framgångsrik metod är att skapa sidodiskussioner där olika medlemmar har olika uppfattning. Utrymmet på stämma är begränsat till obligatoriska punkter och vad som angivits i motioner men öppnar vid de obligatoriska punkterna upp för ifrågasättande av särintressena. Det kan vara fråga om vilka olika ekonomiska prioriteringar som gjorts, som en del av rätten att fråga vid årsredovisningens dragning. Frågorna kan även avse alltifrån hur tvättstugan sköts, om förvaltningen är prisvärd, om hur mycket pengar som avsätts för underhåll, om inte årsavgiften ska sänkas till frågor om man ska prioritera rabatter eller lekplatser.

Fjärde steget är att i vart fall skjuta upp beslutet. Om särintresset lyckats få medlemmarna att tro att information undanhållits, om styrelsen underminerats och om mycket tid har gått åt annat på stämman och medlemmarna är splittrade i flera frågor så kan en viktig omröstning undvikas genom att peka på att frågan inte hunnit diskuteras, borde ha beretts bättre och att viktig information saknats.

I kortform kan det sammanfattas så här:

”Visst är det viktigt med fasadrenovering, men vi har inte fått tillräcklig information om olika alternativ. Styrelsens arbete är under all kritik, det finns för starka band till föreslagen entreprenör för att det ska kännas riktigt bra. Varför vann inte annat bolag upphandlingen? Det finns inga läckage genom fasaden. Det går att göra punktvisa insatser med målare, mycket billigare. Det finns viktigare frågor för föreningen. Flera medlemmar har observerat sprickor i innertak. Det kan finnas rasrisk. Varför har inte styrelsen prioriterat det? Det är inte tillräckligt utrett om takfasadrenoveringen kan förvärra rasrisken. Avgifterna kanske måste höjas. Styrelsen driver bara sin egen agenda, vi på stämman måste tänka på helheten. I vart fall måste beslutet övervägas bättre, jag yrkar att frågan ajourneras till styrelsen återkommer med en bättre utredning.”

REKOMMENDATION

Exemplet är orealistiskt men ger en bra bild av mönstret, hur en slipsten kan dras helt utan någon form av saklighet eller uppriktighet. Agendan är att tillfälligt stoppa takbytet för att medlemmen med uteplats ska kunna sälja sin lägenhet innan byggställningar sätts upp som gör lägenheten mörk och svårsåld. För att nå agendan används misstänkliggöranden, svepskäl och skenargument. Föreningspolitik i en liten ask. Styrelsen måste ibland ha stort tålamod och arbeta intensivt med information och förankring för att få igenom sådant som är föreningsnyttigt.