ATB Tjänst (NJA 2015 s. 433)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 4842-14, 2015-06-17 (”ATB Tjänst”, NJA 2015 s. 433). När en utländsk skiljedom ska verkställas i Sverige ska domstolen självmant uppmärksamma om verkställigheten skulle strida mot ordre public — och vid misstanke om ett skenupplägg ta upp frågan med parterna. För den som möter ett krav grundat på en utländsk skiljedom finns alltså ett skydd mot missbruk.
Vad gällde målet?
Ett estniskt bolag, Finants Collect OÜ, begärde att en utländsk skiljedom på omkring 32 miljoner kronor skulle förklaras verkställbar i Sverige mot en enskild näringsidkare. Omständigheterna gav anledning att misstänka ett skenarrangemang eller ett processbedrägeri. Frågan var vem som var rätt motpart och om domstolen självmant skulle pröva om verkställigheten stred mot grunderna för den svenska rättsordningen.
Vad sa HD?
HD undanröjde hovrättens beslut och återförvisade målet. Motpart i ett verkställighetsärende är den som enligt skiljedomen är förpliktad. Domstolen ska självmant beakta om en verkställighet uppenbart skulle vara oförenlig med grunderna för rättsordningen i Sverige (ordre public), och om utredningen ger stöd för en sådan misstanke ska frågan tas upp med parterna; domstolen kan då kräva en förklaring av sökanden. De omständigheter som tydde på ett skenupplägg motiverade att målet återförvisades för en sådan prövning. HD tillämpade lagen om skiljeförfarande.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen ger ett konkret skydd mot att utländska skiljedomar används för att driva in fingerade fordringar. Den som krävs på verkställighet av en utländsk skiljedom bör peka på alla omständigheter som tyder på ett skenupplägg — domstolen har en skyldighet att reagera självmant. För den som vill få en utländsk skiljedom verkställd är lärdomen att vara beredd att förklara och styrka det bakomliggande rättsförhållandet om det ifrågasätts.