RH 2017:41 — Utmätning hos ett dödsbo kräver ny underrättelse till boet även om den avlidne gäldenären redan underrättats
Hovrätten över Skåne och Blekinges avgörande i mål ÖÄ 1207-17, 2017-06-26 (RH 2017:41). Hovrätten avslog Skatteverkets överklagande och lät tingsrättens beslut stå fast. En underrättelse enligt 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken som sänts till gäldenären före dödsfallet gäller inte gentemot dödsboet, som är ett annat rättssubjekt. Utan ny underrättelse till boet skedde utmätningen inte i föreskriven ordning, och Kronofogdemyndighetens utmätningsbeslut skulle därför inte fastställas.
Vad gällde målet?
Kronofogdemyndigheten beslutade att hos B.L:s dödsbo utmäta en fordran på Swedbank om cirka 22 191 kronor. Före utmätningen hade myndigheten sänt underrättelse enligt 4 kap. 12 § utsökningsbalken till B.L., men hon avled därefter och någon ny underrättelse sändes aldrig till dödsboet. Dödsboet överklagade och gjorde gällande att medlen var utmätningsfria enligt 5 kap. 6 § utsökningsbalken eftersom de avsåg begravningskostnader. Malmö tingsrätt ändrade Kronofogdemyndighetens beslut och lät 22 400 kronor stå kvar på kontot, med hänvisning bland annat till att dödsboet inte fått någon underrättelse. Skatteverket överklagade till hovrätten och yrkade att utmätningen skulle fastställas.
Vad sa hovrätten?
Hovrätten avslog Skatteverkets överklagande och lät tingsrättens beslut stå fast — dödsboet vann alltså. Hovrätten avgjorde saken på underrättelsefrågan. Enligt 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken ska gäldenären underrättas om målet innan utmätning sker, i syfte att ge tid att bevaka sin rätt. Kronofogdemyndigheten hade inte sänt någon underrättelse till dödsboet före utmätningen, och den underrättelse som tidigare sänts till B.L. dög inte, eftersom den riktats till ett annat rättssubjekt än dödsboet. Skatteverket hade inte gjort gällande att något undantag enligt paragrafens andra stycke — såsom brådska eller risk för undanskaffande — var tillämpligt. Eftersom underrättelseskyldigheten inte fullgjorts hade utmätningen inte skett i föreskriven ordning, och utmätningsbeslutet skulle därför inte fastställas. Lagrum: 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken; prejudikat NJA 1971 s. 375. Avgörandet var enhälligt.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen slår fast att ett dödsbo är ett självständigt rättssubjekt vid utmätning och därför måste underrättas i eget namn innan utmätning sker; en underrättelse till den avlidne gäldenären räcker inte. Kronofogdemyndigheten kan alltså inte bygga vidare på en underrättelse som skickats före dödsfallet, utan måste sända en ny till boet, om inte något undantag i 4 kap. 12 § andra stycket utsökningsbalken är tillämpligt. Formella brister i underrättelseförfarandet medför att utmätningen inte skett i föreskriven ordning och kan angripas. För dödsbon ger avgörandet ett processuellt skydd och tid att bevaka sin rätt, exempelvis att göra gällande att medel är utmätningsfria.