Gödselplattan (NJA 2022 s. 459)
Högsta domstolens avgörande i mål T 2206-21, 2022-06-13 (NJA 2022 s. 459, ”Gödselplattan”). HD slår fast att ett vite kan dömas ut mot en verksamhetsutövare även om denne inte äger fastigheten, så länge föreläggandet är lagligen grundat och adressaten haft faktisk och rättslig möjlighet att följa det.
Vad gällde målet?
Miljönämnden i Ängelholm förelade B.N., i egenskap av verksamhetsutövare, vid vite att lämna in vissa handlingar med anledning av brister i gödselhanteringen. Föreläggandet följdes inte och nämnden ansökte om att vitet skulle dömas ut. B.N. invände bl.a. att han inte var fastighetsägare. Frågan var vad domstolen ska pröva innan ett vite döms ut.
Vad sa HD?
HD upphävde Mark- och miljööverdomstolens dom och fastställde mark- och miljödomstolens domslut — vitet dömdes ut. I ett mål om utdömande av vite ska domstolen kontrollera att föreläggandet är lagligen grundat, har delgetts, vunnit laga kraft och överträtts, samt att adressaten haft faktisk och rättslig möjlighet att följa det och att det inte finns särskilda skäl mot att döma ut vitet. Föreläggandet kunde riktas mot B.N. som verksamhetsutövare under den period bristerna förelåg, och eftersom det endast krävde att handlingar lämnades in hade han möjlighet att följa det — att han inte ägde fastigheten saknade betydelse.
Vad betyder domen i praktiken?
Ett vitesföreläggande kan riktas mot den som är verksamhetsutövare, inte bara mot fastighetsägaren, och den som inte följer ett lagakraftvunnet föreläggande riskerar att vitet döms ut. Domstolen prövar dock noga om adressaten haft möjlighet att följa föreläggandet. Den som får ett föreläggande bör agera i tid eller överklaga det innan det vinner laga kraft — invändningar i efterhand om exempelvis äganderätt hjälper sällan.