Högsta domstolens avgörande i mål Ö 816-89, 1990-04-10 (”Tyresös gatukostnader”, NJA 1990 s. 208): möjligheten att rätta en dom i efterhand enligt 17 kap. 15 § rättegångsbalken är begränsad och ska tillämpas restriktivt. Avgörandet drar gränsen mellan rättelse av en dom och en otillåten ändring av den.
Vad gällde målet?
En kommun krävde ersättning för gatukostnader av ett antal fastighetsägare. Två av dem ägde gemensamt två tomter, men hovrätten förpliktade dem i sitt domslut att betala endast ett belopp, motsvarande en tomt. Ingen överklagade domen i den delen.
Nästan två år senare begärde kommunen att hovrätten skulle rätta domen enligt 17 kap. 15 § rättegångsbalken, så att paret skulle betala för båda tomterna. Hovrätten beviljade rättelse. Frågan var om felet var ett sådant förbiseende som får rättas.
Vad sa HD?
Högsta domstolen undanröjde hovrättens rättelsebeslut och lämnade kommunens rättelseframställning utan bifall.
HD framhöll att möjligheten att rätta en dom enligt 17 kap. 15 § rättegångsbalken förutsätter att domen till följd av skrivfel, missräkning eller annat dylikt förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet. Bestämmelsen är avsedd att ha begränsad räckvidd, och de intressen som bär upp rättskraften och instansordningen talar för en restriktiv tillämpning.
Felet här berodde närmast på att hovrätten inte uppmärksammat att paret förde talan som ägare av två tomter. Det är inte ett sådant med skrivfel eller missräkning jämförbart förbiseende som avses i bestämmelsen. Hovrätten borde därför inte ha bifallit rättelsen. Inget justitieråd var skiljaktigt.
Vad betyder domen i praktiken?
Avgörandet markerar gränsen för när en lagakraftvunnen dom får rättas. Rättelse enligt 17 kap. 15 § rättegångsbalken är reserverad för rena förbiseendefel, som skrivfel och missräkningar, där det är uppenbart att domen inte återger vad domstolen avsett. Ett bedömningsfel eller ett förbiseende av en sakomständighet, som att en part äger flera fastigheter, kan däremot inte rättas i efterhand.
För parter innebär det att en dom som blivit fel av annan anledning än ett rent skrivfel måste angripas genom överklagande i rätt tid, inte genom en senare begäran om rättelse. Den som vill ändra ett domslut bör därför noga skilja på vad som är ett rättelsebart förbiseende och vad som kräver ordinärt överklagande.