RH 2014:43 — Kan en hyresnämnd tillämpa ”Stockholmsmodellens” zonindelning om parterna inte är överens om den?
Svea hovrätts avgörande i mål ÖH 4677-13, 2014-05-02 (RH 2014:43): en enskild lägesfaktor kan inte prissättas fristående — hyran ska bestämmas genom en helhetsbedömning.
Vad gällde målet?
Wåhlin Fastigheter AB begärde hyreshöjningar på 4–15 procent för 26 lägenheter i en fastighet på Kungsholmen, och motiverade höjningen med den så kallade Stockholmsmodellen. Hyresgästerna medgav bara 2,3 procents höjning. Hyresnämnden fann att Stockholmsmodellen inte var bindande överenskommen och fastställde hyran nära hyresgästernas nivå. Wåhlin Fastigheter överklagade.
Vad sa hovrätten?
Hovrätten avslog överklagandet — hyresnämndens hyressättning stod fast. Lagändringen i 12 kap. 55 § jordabalken gav inte den geografiska lägesfaktorn någon självständig betydelse: en skälighetsbedömning ska vara en helhetsbedömning där en enskild faktor inte kan ges ett pris i kronor och ören. Ingen skiljaktig mening.
Vad betyder domen i praktiken?
Fastighetsägare kan inte ensidigt luta sig mot en marknadsmodell som Stockholmsmodellen för att motivera hyreshöjningar om hyresgästerna inte accepterat den — bruksvärdesprövningen bygger på en helhetsbedömning av jämförelsematerial.