NJA 1995 s. 25 ”Stenseles återkallade betalningsuppdrag” — kan en betalning återkallas efter att rådigheten gått förlorad?
Högsta domstolens avgörande i mål T 1782-93, 1995-02-03 (”Stenseles återkallade betalningsuppdrag”, NJA 1995 s. 25): en betalning som förmedlats via bank- och postgiro kan inte återkallas sedan betalaren förlorat rådigheten över beloppet, vilket senast sker vid clearingen. Därefter är skulden betald och beloppet kan inte krävas tillbaka. Högsta domstolen slog fast att banken senast vid clearingen, då överföringen avsåg ett utjämnat nettobelopp, hade förlorat rådigheten, och att den återkallelse som nådde myndigheten omkring en timme senare kom för sent.
Vad gällde målet?
Nordbanken hade för ett bolags räkning betalat in skatt genom en giroöverföring och försökte därefter återkalla betalningen. Beskedet om återkallelse nådde uppbördsmyndigheten först omkring en timme efter att clearingen mellan bankgiro och postgiro var avslutad. Banken väckte talan mot staten och krävde beloppet tillbaka, i första hand på grund av att återkallelsen enligt banken skett i tid och i andra hand med stöd av avtalslagens regler om återkallelse av rättshandlingar.
Vad betyder domen i praktiken?
Avgörandet visar var den praktiska gränsen går för att stoppa en girobetalning. När betalningen väl har clearats är den genomförd och kan inte återtas, även om mottagaren ännu inte hunnit bokföra beloppet. Den som vill stoppa en utbetalning måste alltså agera innan rådigheten övergår, och den som tar emot en betalning kan utgå från att den är slutlig när clearingen är klar. Det har betydelse för likviditetsplanering och för hanteringen av felaktiga eller ångrade betalningar i affärsförhållanden.