Högsta domstolens avgörande i mål T 625-92, 1993-06-11 (”Stadshuset i Uppsala”, NJA 1993 s. 263): ägaren av en byggnad får ändra den utan arkitektens tillstånd, men rätten enligt 13 § upphovsrättslagen omfattar inte ritningarna. Att utnyttja arkitektens originalritningar för att ta fram ändringsritningar är därför upphovsrättsintrång.
Vad gällde målet?
Uppsala kommun lät genom ett konsultbolag, Barbakan Konsult AB, projektera en ombyggnad av stadshuset i Uppsala. Bolaget använde kopior av de ursprungliga ritningarna, upprättade av arkitekterna bröderna A., för att framställa relations- och ändringsritningar. Bolaget avlägsnade dessutom arkitekternas namnstämpel från ritningarna och satte dit sin egen.
Arkitekten T.A:s dödsbo gjorde gällande upphovsrättsintrång och krävde ersättning. Frågan var dels om byggnadsägaren med stöd av 13 § upphovsrättslagen, som ger ägaren rätt att ändra en byggnad utan upphovsmannens medgivande, också hade rätt att utnyttja kopior av originalritningarna för att ta fram ändringsritningar, dels om namnstämpeln fick avlägsnas.
Vad sa HD?
Högsta domstolen ändrade hovrättens dom och förpliktade konsultbolaget att betala sammanlagt 40 000 kr till dödsboet: 15 000 kr i skäligt vederlag för det olovliga utnyttjandet och 25 000 kr för ideell skada. Domen avgjordes av en majoritet om tre justitieråd som följde betänkandet.
HD konstaterade att 13 § upphovsrättslagen är ett snävt undantag från upphovsmannens ensamrätt och att ordet byggnad inte omfattar ritningar. Ägaren får alltså ändra själva byggnaden, men paragrafen ger ingen rätt att förfoga över ritningarna för att projektera ändringen. Bolagets utnyttjande av arkitekternas ritningar utgjorde därför intrång. Att avlägsna namnstämpeln stred mot rätten att namnges (3 § första stycket upphovsrättslagen), och förslagsritningarna ansågs delvis kränkande för arkitekternas konstnärliga egenart (3 § andra stycket).
Två justitieråd var skiljaktiga och ansåg att ägaren borde få utnyttja kopior av ritningarna fritt som underlag för ändringsritningar. De instämde dock i att borttagandet av namnstämpeln var skadeståndsgrundande.
Vad betyder domen i praktiken?
För fastighetsägare och projektörer innebär avgörandet att äganderätten till en byggnad inte automatiskt innefattar en rätt att återanvända arkitektens ritningar. Den som vill bygga om bör därför säkerställa rätten att använda originalritningarna genom avtal med arkitekten. Annars riskerar man att i efterhand betala både vederlag och ideellt skadestånd för utnyttjandet.
För arkitekter och andra upphovsmän bekräftar domen att den ideella rätten, däribland rätten att namnges och skyddet mot kränkande ändringar, har verklig tyngd. Att stryka en upphovsmans signatur och sätta dit sin egen är skadeståndsgrundande. Avgörandet illustrerar samtidigt att undantagen från upphovsrätten tolkas restriktivt och att utvidgningar är förbehållna lagstiftaren.