Högsta domstolen har i mål Ö 9563-24, beslut den 26 september 2025 (”Spikningsunderlaget”), prövat förutsättningarna för delgivning genom s.k. spikning som grund för ett avgörande, samt frågan om vilken instans som ska pröva rättegångskostnaderna när återförvisning sker till hyresnämnd i ett domvilloärende.
Avgörandet har direkt praktisk betydelse för ombud i tvister där motparten delgivits genom spikning — en vanlig situation i hyres- och konsumenttvister där en part inte kan påträffas på folkbokföringsadressen.
Vad gällde ärendet?
Ett beslut i hyresnämnden hade angripits med klagan över domvilla med påstående att den underliggande delgivningen genom spikning haft bristfälligt underlag. Hyresnämnden hade fattat det ursprungliga avgörandet. När HD fann att klagan över domvilla skulle beviljas uppkom den processuella följdfrågan om vilken instans som ska pröva rättegångskostnaderna i domvilloärendet.
Vad sa HD?
HD preciserar att spikning som delgivningsform kräver att underlaget för beslutet är tillräckligt samt att andra möjliga delgivningsvägar utforskats för att de formella förutsättningarna för spikning ska vara uppfyllda. Det måste framgå att vederbörande efterforskat på rimligt sätt innan spikning sker; annars är delgivningen inte behörigen verkställd och ett avgörande som vilar på den kan angripas med klagan över domvilla.
I det överklagade ärendet hade stämningsman använts för delgivning, denne hade delgivit klaganden genom spikning. Av det underlag som översänts från hyresnämnden till stämningsmannen framgick att klaganden hade haft inkomster från två arbetsgivare. Stämningsmannen hade endast sökt klaganden på dennes hemadress under dagtid. Några försök att delge klaganden på dennes arbetsplatser, antingen personligen eller genom surrogatdelgivning, hade inte utförts.
HD konstaterade att de formella förutsättningarna för spikning med beaktande av att klaganden inte sökts hos sina respektive arbetsgivare inte var uppfyllda.
Vidare konstaterade HD att det ankommer på myndigheten som tar emot underlag om delgivning att bedöma på det underlag som delgivningsmannen ger in om delgivning skett i behörig ordning. HD anför att en stämningsmans uppgift om att delgivning skett väger tungt, men att myndigheten måste göra en individuell prövning av det underlag som delgivningsmannen gett in. I detta fallet framgick det av delgivningsmannens underlag att klaganden inte sökts på någon av sina arbetsplatser.
Klaganden var således inte att anse som delgiven och klagandens ansökan om domvilla beviljades, beslutet undanröjdes och återförvisades till hyresnämnden för förnyad prövning.
Beträffande rättegångskostnaderna i domvilloärendet klargör HD att när återförvisning sker till hyresnämnd för förnyad prövning, är det den instans dit återförvisning sker som har att slutligt pröva rättegångskostnaderna i hela processen — inte den domstol som fattat beslutet om klagan över domvilla.
Creos kommentar
För ombud är avgörandet en viktig påminnelse om att spikning kräver dokumenterad eftersökning. När en tredskodom eller nämndsbeslut meddelats mot en motpart som delgivits genom spikning, är det alltid värt att granska handlingarna bakom delgivningen innan man utgår från att avgörandet står sig. Ett bristfälligt spikningsunderlag kan rulla tillbaka ett till synes slutgiltigt avgörande flera år efter att det vunnit laga kraft.
För hyresvärdar och bostadsrättsföreningar som återkommande delger motparter genom spikning gäller det omvända: dokumentera varje steg i eftersökningen noga. Bristfälliga underlag ger motparten en ventil in i domvilloprocessen med betydande kostnader som följd.
Kontakta Creo Advokater
Creo Advokater biträder klienter i processuella ärenden, inklusive klagan över domvilla, delgivningsfrågor och hyresnämndsprocesser. Kontakta oss för en inledande bedömning av ditt ärende.