Skolbranden I (NJA 1986 s. 193)
Högsta domstolens avgörande i mål T 126-84, 1986-04-03 (”Skolbranden I”, NJA 1986 s. 193). Skadestånd för uppsåtlig mordbrand kan jämkas enligt skadeståndslagen 6 kap. 2 § när hela beloppet uppenbart skulle bli oskäligt betungande. Här jämkades en ung skadevållares ansvar från drygt 560 000 kr till 100 000 kr.
Vad gällde målet?
Två unga män, 20 och 19 år, bröt sig in i en skola för att stjäla. När de inte fann något blev de förargade och anlade brand i ett klassrum. Elden förstörde delar av skolan; skadan uppgick till över en halv miljon kronor. Ett länsförsäkringsbolag, som betalat ut försäkringsersättning, krävde skadestånd. Skadevållarna medgav skyldighet men yrkade jämkning enligt skadeståndslagen 6 kap. 2 §. Frågan var om och hur mycket skadeståndet skulle jämkas.
Vad sa HD?
Med ändring av hovrättens dom bestämmer HD den ene skadevållarens skadestånd, solidariskt med kamraten, till 100 000 kr jämte ränta. HD anför att en skyldighet att utge drygt 560 000 kr mot bakgrund av skadevållarens ekonomiska förhållanden uppenbart framstår som oskäligt betungande enligt skadeståndslagen 6 kap. 2 §. Eftersom brottet var ett uppsåtligt brott av allvarligt slag måste jämkning höra till undantagen. Flera omständigheter talade ändå för jämkning: ett så högt belopp skulle på ett avgörande sätt äventyra hans anpassning till arbetsliv och samhälle, gärningen framstod som en impulshandling vars följder han inte övervägt, han begick brottet tillsammans med en kamrat och tog inte initiativet, och han var endast 20 år. Då den skadelidandes behov inte talade mot jämkning sattes beloppet inte lägre än 100 000 kr. Justitierådet Palm var skiljaktig och ville sätta skadeståndet till 25 000 kr.
Vad betyder domen i praktiken?
Jämkning kan ske även vid uppsåtligt brott, men är ett undantag som kräver att fulla beloppet uppenbart skulle bli oskäligt betungande. Skadevållarens ålder, ekonomi och rehabiliteringsbehov vägs mot den skadelidandes behov. För skadelidande och försäkringsbolag innebär det att hela regressfordran inte alltid kan drivas in. Den som vill undvika jämkning bör belysa den skadelidandes faktiska behov av ersättning.