Fortums skiljeman (NJA 2010 s. 317)
Högsta domstolens avgörande i mål T 156-09, 2010-06-09 (”Fortums skiljeman”, NJA 2010 s. 317). Att en skiljeman tidigare fått uppdrag med kopplingar till en parts advokatbyrå rubbar inte automatiskt opartiskheten — en helhetsbedömning på objektiva grunder ska göras. För parter i skiljeförfaranden är det viktigt att veta vad som krävs för att en skiljedom ska kunna klandras.
Vad gällde målet?
Korsnäs AB klandrade en skiljedom som meddelats i en tvist mot AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Grunden var att en av skiljemännen tidigare fått uppdrag med kopplingar till den advokatbyrå där motpartens ombud var verksamt, och att skiljemannen inte upplyst om detta. Frågan var om dessa förhållanden rubbade skiljemannens opartiskhet och kunde leda till att skiljedomen upphävdes.
Vad sa HD?
HD fastställde hovrättens domslut och lämnade klandertalan utan bifall — skiljedomen stod fast. Att en advokatbyrå medverkar till att en skiljeman ofta får uppdrag kan rubba förtroendet för opartiskheten, men antalet uppdrag är inte ensamt avgörande; en helhetsbedömning på objektiva grunder ska göras, bland annat av om uppdragen kommit från en eller flera byråer. Uppdrag som ordförande i skiljenämnd beaktas normalt inte. Ett brott mot upplysningsplikten i 9 § lagen om skiljeförfarande är inte en självständig klandergrund och kan vid en objektiv prövning inte i sig medföra obehörighet. HD hänvisade till NJA 2007 s. 841.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är central för förtroendet för skiljeförfarandet som tvistlösningsform. Lärdomen är att tröskeln för att underkänna en skiljeman på grund av jäv är hög — det krävs en samlad, objektiv bedömning, och enbart att en skiljeman ofta anlitas i kretsar nära en parts ombud räcker inte. För den som överväger att klandra en skiljedom på jävsgrund är det viktigt att kunna peka på konkreta omständigheter som objektivt rubbar opartiskheten; en utebliven upplysning räcker inte i sig.