RH 2021:13 — Skiljeavtal och utebliven säkerhet
Svea hovrätts avgörande i mål Ö 10956-20, 2021-06-02 (RH 2021:13), slår fast att en part som inte ställt sin andel av begärd säkerhet i ett skiljeförfarande förlorar rätten att åberopa skiljeavtalet som rättegångshinder. Det gäller även om motparten inte heller ställt säkerhet. Ordalydelsen i 5 § 3 lagen om skiljeförfarande styr — den kräver ingen egen betalning för att åberopas.
Vad gällde målet?
D.Z. påkallade skiljeförfarande mot A.K. Ingen av dem betalade det förskott skiljenämnden begärde som säkerhet, så nämnden avslutade förfarandet utan sakprövning. D.Z. väckte sedan talan mot A.K. i Nacka tingsrätt. A.K. åberopade skiljeavtalet som rättegångshinder och yrkade att talan skulle avvisas. Frågan blev om A.K. behållit den rätten trots att hon själv inte ställt säkerhet.
Vad sa hovrätten?
Hovrätten undanröjde tingsrättens avvisningsbeslut och återförvisade målet. Enligt 5 § 3 lagen (1999:116) om skiljeförfarande förlorar en part rätten att åberopa skiljeavtalet som rättegångshinder om parten inte i tid ställt sin andel av begärd säkerhet. A.K. hade inte ställt sin andel och hade därmed förlorat rätten enligt bestämmelsens ordalydelse. Att inte heller D.Z. ställt säkerhet ändrar inget — varken lagtext eller förarbeten (SOU 1994:81 s. 197-199, prop. 1998/99:35 s. 162-164) kräver att den som stämmer först själv ställt säkerhet. Tolkningen stämmer med syftet: en part ska inte kunna hindra skiljeförfarandet och sedan åberopa skiljeavtalet mot rättegång. Tingsrätten fick pröva rättegångskostnaderna (18 kap. 15 § tredje stycket rättegångsbalken).
Vad betyder domen i praktiken?
Vill du bevara skiljeavtalet som rättegångshinder — ställ din egen andel av begärd säkerhet i tid. Struntar du i det förlorar du invändningen, även om motparten också uteblivit med sin betalning. Motpartens passivitet räddar dig inte. Säkra betalningen, dokumentera den, och åberopa skiljeavtalet först då.