RH 2015:52 — Sambo som självmant flyttar måste ändå betala sin andel av bostadsrättskostnaderna fram till försäljning
Göta hovrätts avgörande i mål T 2401-14, 2015-02-27 (RH 2015:52). Hovrätten fastställde tingsrättens dom och förpliktade den utflyttande sambon att betala. Poängen: den sambo som självmant och utan att tvingas flyttar från en gemensamt ägd bostadsrätt förblir skyldig att svara för sin hälftenandel av bostadsrättens löpande kostnader fram till försäljningen, och den kvarboende gör inte någon obehörig vinst genom att bo kvar under tiden.
Vad gällde målet?
T.L. och C.S. var sambor, ägde en bostadsrätt med hälften var och var solidariskt ansvariga för lånen. De separerade i maj 2012, då C.S. flyttade ut, och bostadsrätten såldes med tillträde den 1 december 2012. Under perioden maj-december betalade T.L. ensam månadsavgift, amortering och räntor. Han yrkade vid Norrköpings tingsrätt att C.S. skulle betala 23 440 kr, hälften av kostnaderna. C.S. invände att hon förvägrats nyttjanderätt sedan T.L. bytt lås, att hon hade en kvittningsgill motfordran på nyttjanderättsersättning och att T.L. annars gjorde en obehörig vinst. Tingsrätten biföll käromålet. C.S. överklagade till Göta hovrätt.
Vad sa hovrätten?
Hovrätten förstod T.L:s talan som en regressfordran och konstaterade att han enligt allmänna fordringsrättsliga principer fått en sådan fordran mot C.S. genom att ensam ha betalat de solidariska skulderna. Frågan var om C.S. hade en kvittningsgill motfordran för att T.L. ensam nyttjat lägenheten. Med hänvisning till praxis om nyttjandeersättning (bl.a. NJA 2006 s. 206 om ovanligt lång kvarsittning och NJA 1993 s. 13 samt NJA 2007 s. 519 om kvarsittande lokalhyresgäst) fann hovrätten att avgörande vikt måste fästas vid om den ena parten tvingat eller åtminstone begärt att den andra skulle flytta; den som aktivt sett till att själv få disponera bostaden bör då stå kostnaderna. C.S. hade anfört att hon kände sig tvungen att flytta men inte utvecklat detta, och det fanns inget som tydde på att T.L. drivit på utflyttningen. Att han bytt lås efter flytten innebar inte att hon visats vara hindrad att bo kvar. Eftersom det inte framkommit att hon tvingats flytta eller varit förhindrad att använda bostaden gjorde T.L. inte någon obehörig vinst, och C.S. var skyldig att betala sin andel. Hovrätten (hovrättsråden Carl-Gustav Ohlson, Lars Friedner, referent, och Helen Svensson) fastställde enigt tingsrättens dom.
Vad betyder domen i praktiken?
Avgörandet ger vägledning för det vanliga läget att sambor eller andra samägare separerar och den ena flyttar medan den andra bor kvar i den gemensamt ägda bostaden tills den kan säljas. Har utflyttningen skett självmant, utan att den kvarboende tvingat eller begärt den och utan att den utflyttande varit förhindrad att använda bostaden, kan den utflyttande inte kräva nyttjanderättsersättning och inte heller undgå att betala sin andel av de löpande boendekostnaderna. Den som vill undvika detta bör dokumentera att utflyttningen skett på den andra partens begäran eller att man hindrats från fortsatt nyttjande.