Irish Coral Guy (NJA 2008 s. 1053)
Den som vill tvinga fram en offentlig auktion av samägd egendom enligt samäganderättslagen måste bevisa sin samäganderätt med samma beviskrav som om en vanlig fastställelsetalan väckts — något lägre, summariskt beviskrav gäller inte. För den som tvistar om samägd egendom är beviskravet ofta avgörande.
Vad gällde målet?
En före detta make ville enligt samäganderättslagen få en häst utbjuden till försäljning på offentlig auktion. Den andra parten invände att hon var ensam ägare. Frågan var vilket beviskrav som gäller för påståendet om samäganderätt när motparten bestrider att samäganderätt över huvud taget finns.
Vad sa HD?
HD avslog överklagandet — mannen ansågs inte vara samägare och kunde därför inte begära försäljning. Den som yrkar försäljning enligt 6 § samäganderättslagen har samma bevisbörda och samma beviskrav för sina påståenden om samäganderätt som om en fastställelsetalan i stället hade väckts i den ordning som gäller för tvistemål; något lägre beviskrav gäller alltså inte. Mellan makar eller sambor kan en avsikt att förvärva för bådas räkning presumeras endast om egendomen förvärvats för gemensamt bruk och den som inte utåt gjort förvärvet bidragit ekonomiskt. Eftersom mannen inte visat något ekonomiskt bidrag kunde han inte presumeras ha förvärvat samäganderätt. HD tillämpade lagen om samäganderätt och hänvisade bland annat till NJA 1980 s. 705 och NJA 2008 s. 826.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är praktiskt viktig vid tvister om samägd egendom, oavsett om det rör lösöre eller fastighet. Lärdomen är att den som vill driva fram en försäljning måste kunna styrka sin äganderätt fullt ut — det räcker inte att göra samäganderätten sannolik. Den som påstår dold eller informell samäganderätt bör säkra bevisning om sitt ekonomiska bidrag och om parternas gemensamma avsikt vid förvärvet.