Borgenärens delgivningskostnad (NJA 2024 s. 607)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 7163-23, 2024-09-12 (”Borgenärens delgivningskostnad”, NJA 2024 s. 607). HD svarar nej: en borgenär som vinner ett förenklat tvistemål får inte ersättning för de kostnader som uppkommit i ett betalningsföreläggande som Kronofogdemyndigheten skrivit av därför att gäldenären inte kunde delges.
Vad gällde målet?
Ett inkassobolag, Alektum Capital IV AG, ansökte om betalningsföreläggande mot en gäldenär. Kronofogdemyndigheten kunde inte delge gäldenären och skrev av målet. Borgenären väckte i stället talan i förenklat tvistemål och fick tredskodom. Frågan var om borgenären hade rätt till ersättning även för de kostnader, bland annat för delgivning, som lagts ned i det avskrivna kronofogdemålet.
Vad sa HD?
HD förklarade att borgenären inte har rätt till sådan ersättning. 18 kap. 8 a § rättegångsbalken reglerar uttömmande vilka rättegångskostnader som kan ersättas i förenklade tvistemål, och kostnad för rättegångens förberedande är inte ersättningsgill där. Endast när ett mål överlämnas från Kronofogdemyndigheten till tingsrätten hänger ansökan samman med tingsrättstalan så att de tidigare kostnaderna kan ersättas (18 kap. 8 a § sjätte stycket). När kronofogdemålet i stället skrivs av eller avvisas får borgenären fullfölja kravet genom en ny stämningsansökan — ett nytt förfarande — och de tidigare kostnaderna är då inte ersättningsgilla. Att begränsningsregeln i 3 a § kan skapa osäkerhet om var åtgärder ska inledas ändrar inte den bedömningen.
Vad betyder domen i praktiken?
Den som driver in fordringar bör räkna med att kostnaderna för ett betalningsföreläggande kan gå förlorade om gäldenären inte kan delges och målet skrivs av i stället för att överlämnas till tingsrätten. I förenklade tvistemål är ersättningen för rättegångskostnad starkt begränsad. Det kan därför löna sig att tidigt väga delgivningsförsök, ansökan om överlämnande och en ny stämning mot varandra.