Räknefelet och verkställigheten (NJA 2015 s. 527)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 904-15, 2015-06-23 (”Räknefelet och verkställigheten”, NJA 2015 s. 527). Ett påstått räknefel i en dom hindrar inte att den verkställs — Kronofogdemyndigheten är bunden av domen och får inte ompröva den. För den som dömts att betala är lärdomen att fel i domen måste angripas i rätt ordning, inte i verkställigheten.
Vad gällde målet?
Några beställare hade dömts att betala entreprenören Robusta Byggnads AB. Beställarna menade att domen innehöll ett räknefel och begärde att tingsrätten skulle rätta det, vilket nekades. Domen hade ännu inte vunnit laga kraft. När entreprenören ändå begärde verkställighet invände beställarna att räknefelet utgjorde hinder mot att domen verkställdes. Frågan var om så var fallet.
Vad sa HD?
HD avslog överklagandet — det fanns inget hinder mot verkställighet. Kronofogdemyndigheten verkställer den förpliktelse som framgår av exekutionstiteln och får inte ompröva domstolens bedömning. Ett påstått räknefel är inte ett sådant förhållande som rör parternas materiella mellanhavande och som enligt 3 kap. 21 § andra stycket utsökningsbalken kan utgöra hinder mot verkställighet. När domstolen beslutat att inte rätta domen är Kronofogdemyndigheten bunden av den, och frågan om felet får i stället prövas i den pågående överklagandeprocessen. HD tillämpade 17 kap. 15 § rättegångsbalken och utsökningsbalken.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen klargör arbetsfördelningen mellan domstol och Kronofogden: den som anser att en dom är felaktig måste angripa felet där det hör hemma — genom begäran om rättelse eller genom överklagande — och kan inte stoppa verkställigheten genom att åberopa felet hos Kronofogden. Den som vill undvika verkställighet av en ännu inte lagakraftvunnen dom får i stället begära inhibition. Att enbart peka på ett räknefel räcker inte.