RH 2018:13 — Ett enstaka kravbrev efter flera års uppehåll bröt inte preskriptionen
Hovrätten för Västra Sveriges avgörande i mål ÖÄ 569-18, 2018-03-29 (RH 2018:13). Hovrätten fann att preskriptionsavbrott inte skett och att preskription utgjorde hinder mot verkställighet. Två kravbrev bryter normalt preskription, men bara om de skickats i relativt nära anslutning till varandra; brev med flera års mellanrum räcker inte. Ett enda påminnelsebrev under den löpande preskriptionstiden hade ingen bevisverkan.
Vad gällde målet?
B.G. AB ansökte om verkställighet av ett utslag från 1996 där C.L. förpliktats betala 72 000 kr jämte ränta och kostnader. C.L. invände att fordran var preskriberad och att hinder mot verkställighet förelåg. Kronofogdemyndigheten avslog invändningen och tingsrätten avslog C.L:s överklagande, varefter C.L. förde saken vidare till Hovrätten för Västra Sverige. Saken gällde om B.G. AB genom att skicka krav- och påminnelsebrev hade brutit den tioåriga preskriptionen, trots att breven skickats med flera års mellanrum.
Vad sa hovrätten?
Hovrätten ändrade tingsrättens beslut och förklarade att hinder mot verkställighet förelåg. Sökanden har bevisbördan för att preskriptionsavbrott skett när gäldenären förnekar att kravbrev nått honom. Med hänvisning till NJA 1996 s. 809 och NJA 2016 s. 332 slog hovrätten fast att ett ensamt kravbrev normalt inte räcker som bevis, medan två brev till en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post normalt är tillräckligt — men endast om breven skickats i relativt nära anslutning till varandra. Preskriptionsavbrott hade skett senast den 18 november 1998, varefter en ny tioårig frist började löpa enligt 6 § preskriptionslagen, och under den perioden hade endast ett brev (11 april 2003) nått fram utan att komma i retur, vilket saknade bevisverkan. B.G. AB hade därmed inte visat preskriptionsavbrott mellan 1998 och 2008, och invändningen om preskription utgjorde hinder mot verkställighet enligt 3 kap. 21 § utsökningsbalken. Hovrätten var enig.
Vad betyder domen i praktiken?
En borgenär som vill hålla en fordran vid liv kan inte förlita sig på enstaka kravbrev skickade med långa mellanrum; för säker bevisverkan bör minst två brev skickas i nära anslutning till varandra inom varje preskriptionsperiod. Dokumentera noga när breven skickats och att de inte kommit i retur. En gäldenär som bestrider att ha mottagit krav kan med framgång invända preskription om borgenärens bevakning varit gles.