De 25 kravbreven (NJA 2012 s. 172)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 1570-11, 2012-04-04 (”De 25 kravbreven”, NJA 2012 s. 172). Har borgenären skickat ett flertal kravbrev till gäldenärens folkbokföringsadress utan att de kommit i retur är risken att inget brev nått fram försumbar — och preskriptionen anses avbruten. För den som driver in fordringar är dokumenterade kravbrev ett starkt bevis.
Vad gällde målet?
Kredit AB Marginalen ville verkställa en fordran som fastställts 1992 och hade under preskriptionstiden skickat ett stort antal kravbrev till gäldenärens vid var tid gällande folkbokföringsadress. Gäldenären invände att preskription inträtt och att han inte nåtts av breven, bland annat eftersom han inte bott på adressen. Frågan var om de upprepade kravbreven hade avbrutit preskriptionen.
Vad sa HD?
HD ändrade hovrättens beslut och förordnade att verkställighet fick ske — preskriptionen var avbruten. Har borgenären under preskriptionstiden skickat ett flertal kravbrev till gäldenärens folkbokföringsadress utan att de returnerats, är risken att inget av breven nått adressen försumbar, och preskription anses avbruten. En försändelse som delats ut på folkbokföringsadressen anses ha kommit gäldenären till handa även om han inte bott där; borgenären behöver inte visa att gäldenären faktiskt läst breven. HD hänvisade till bland annat NJA 1996 s. 809 och NJA 2007 s. 157.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är praktiskt viktig för borgenärer, inkassobolag och alla som driver in fordringar. Lärdomen är att upprepade, dokumenterade kravbrev till gäldenärens folkbokföringsadress normalt räcker för att avbryta preskription — man behöver inte bevisa att gäldenären verkligen tagit emot eller läst dem. Den som vill säkra en fordran bör därför skicka kravbrev regelbundet, spara kopior med datum och adress och bevaka om något kommer i retur, eftersom returer kan rubba beviset.