Philipsons retentionsrätt (NJA 1987 s. 312)
Högsta domstolens avgörande i mål T 54-85, 1987-04-22 (”Philipsons retentionsrätt”, NJA 1987 s. 312). En bilverkstads fordran för en nödvändig reparation är förenad med retentionsrätt i bilen — och den rätten gäller även mot bilens ägare under äganderättsförbehåll. Verkstaden får sälja bilen och ta ut sin fordran ur köpeskillingen.
Vad gällde målet?
En säljare hade sålt en bil på avbetalning med äganderättsförbehåll. Köparen lämnade in bilen för reparation hos P:s i Örebro Bil AB men betalade varken reparationen eller resten av köpeskillingen. Verkstaden kvarhöll bilen, köpte den sedan av köparen och sålde den vidare. Säljaren krävde verkstaden på bilens värde och menade att verkstaden förvärvat bilen oaktsamt utan att kontrollera äganderätten. Frågan var hur verkstadens retentionsrätt stod sig mot säljarens äganderätt.
Vad sa HD?
HD ändrar HovR:ns dom och bestämmer det belopp verkstaden ska utge till säljaren till 6 340 kr jämte ränta. Verkstaden var inte i god tro vid sitt förvärv och hade därför, om säljaren velat återta bilen, varit skyldig att lämna ut den. Men reparationen får antas ha varit nödvändig. Verkstadens fordran för reparationskostnaden var därför förenad med retentionsrätt i bilen — en rätt som gällde även mot säljaren, trots äganderättsförbehållet. Av detta följer att verkstaden ägt sälja bilen enligt den då gällande 1950 års lag om rätt för hantverkare att sälja gods som ej avhämtats och ta ut sin fordran ur köpeskillingen. Säljaren hade alltså bara haft rätt att få ut bilen mot betalning av reparationsfordran. Verkstaden fick därför göra avdrag med 12 660 kr för reparationen från bilens värde 19 000 kr; avdrag för kilometerskatt medgavs inte på grund av bristande utredning.
Vad betyder domen i praktiken?
För den som säljer på avbetalning med äganderättsförbehåll är retentionsrätten en påminnelse om att förbehållet inte är osårbart: en nödvändig reparation kan ge tredje man en säkerhetsrätt som går före. Verkstäder och andra som utför nödvändiga arbeten kan i regel hålla kvar och realisera egendomen för sin fordran, även mot en bakomliggande ägare.