RH 2016:15 — Föreningen ska återställa översvämningsskadade ytskikt till gott skick, med bevisbörda för den som påstår avvikelse
Svea hovrätts avgörande i mål T 6934-14, 2016-01-26 (RH 2016:15). När en bostadsrättslägenhet skadats utan att bostadsrättshavaren bidragit till skadan ska domstolen, om ingen part lägger fram utredning, utgå från att lägenheten var i gott skick när återställningsskyldigheten uppstod; den som påstår avvikelse har bevisbördan. Ytskikten skulle återställas till gott skick, och ett sådant domslut är tillräckligt bestämt för verkställighet.
Vad gällde målet?
Bostadsrättshavaren M.K:s kök och badrum revs delvis av bostadsrättsföreningen sedan lägenheten översvämmats av avloppsvatten från en del av huset som föreningen svarade för. Parterna var ense om att föreningen skulle återställa utrymmena, men oense om till vilket skick ytskikten skulle återställas. M.K. yrkade vid Uppsala tingsrätt återställande i första hand till nyskick. Tingsrätten lade bevisbördan för ytskiktens skick på M.K., avvisade ett andrahandsyrkande och dömde i enlighet med föreningens medgivande om mycket slitet skick. M.K. överklagade till Svea hovrätt.
Vad sa hovrätten?
Hovrätten ändrade tingsrättens dom och förpliktade föreningen att återställa ytskikten till gott skick — ett för M.K. gynnsammare utfall än tingsrättens mycket slitna skick, dock inte det yrkade nyskicket. Med stöd av 7 kap. 4 och 12 §§ bostadsrättslagen slog hovrätten fast att föreningens ansvar inte sträcker sig längre än till att återställa till det skick som förelåg när skyldigheten uppstod, och att föreningen inte utan särskild överenskommelse har rätt till ersättning för en standardhöjning som följer av ett fackmässigt utförande (NJA 2011 s. 548). M.K:s bevisning räckte inte för att nyskick var praktiskt eller ekonomiskt nödvändigt. Tingsrättens bevisregel, som lade hela bevisbördan på bostadsrättshavaren, ansågs alltför onyanserad; i stället ska domstolen, när en lägenhet skadats utan att bostadsrättshavaren bidragit till skadan och ingen part lagt fram utredning, utgå från att lägenheten var i gott skick när skyldigheten uppstod, varvid den som påstår avvikelse — till det bättre eller sämre — har bevisbördan. Att M.K. inte uttryckligen yrkat återställande till gott skick hindrade inte bifall, eftersom detta rymdes inom ramen enligt 17 kap. 3 § rättegångsbalken. Domslutet ansågs tillräckligt bestämt för verkställighet, eftersom en naturaprestation i vissa fall måste tillåtas beskrivas i mer allmänna ordalag. Avgörandet var enigt.
Vad betyder domen i praktiken?
Efter en skada som föreningen svarar för presumeras bostadsrättslägenheten ha varit i gott skick när återställningsskyldigheten uppstod, och bevisbördan för avvikande skick ligger på den part som påstår det — inte automatiskt på bostadsrättshavaren. Föreningen ska återställa till gott skick och får själv välja begagnat eller nytt material inom ramen för ett fackmässigt utförande, utan rätt till ersättning för standardhöjning. Ett domslut på naturaprestation kan formuleras i allmänna ordalag (gott skick) och ändå vara verkställbart.