Den överlåtna mäklarprovisionen (NJA 2008 s. 733)
Att en borgenär överlåtit sin fordran under processen och att gäldenären därför ska betala till någon annan än den som anges i domen är normalt inte resningsgrund — gäldenären kan vid oklarhet om rätt borgenär deponera beloppet hos myndighet. Domen är praktiskt viktig vid överlåtelse av tvistiga fordringar.
Vad gällde målet?
En svarande hade av hovrätten förpliktats betala en avtalad mäklarprovision. Först sedan domen vunnit laga kraft fick han veta att borgenären samma dag som tingsrättens dom hade överlåtit fordringen till ett annat bolag. Han ansökte om resning och menade att han nu riskerade att tvingas betala till någon annan än den i domen berättigade. Frågan var om överlåtelsen utgjorde resningsgrund.
Vad sa HD?
HD avslog resningsansökan. Att en gäldenär på grund av en överlåtelse har att betala till någon annan än den som enligt domen är berättigad utgör normalt inte en sådan nackdel att resning ska beviljas; vid oklarhet om vem som är rätt borgenär kan gäldenären betala genom att sätta ned beloppet hos myndighet enligt lagen om nedsättning av pengar hos myndighet. I det aktuella fallet hade borgenären dessutom enligt överlåtelseavtalet åtagit sig att fullfölja processen i eget namn för förvärvarens räkning och var därför fortfarande saklegitimerad, så ett åberopande av överlåtelsen hade inte påverkat domslutet. HD tillämpade 13 kap. 7 § och 58 kap. 1 § rättegångsbalken och hänvisade till NJA 2005 s. 792.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är praktiskt viktig vid handel med tvistiga fordringar och vid processer där en fordran byter ägare. Lärdomen är att en överlåtelse under processen inte rubbar domens verkställbarhet och att gäldenären skyddas genom möjligheten att deponera beloppet om det är oklart vem som ska ha betalt. Den som överlåter en fordran under rättegång kan dessutom behålla rätten att driva processen vidare i eget namn för förvärvarens räkning.