Agripeta (NJA 1985 s. 223)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 1532-84, 1985-03-27 (”Agripeta”, NJA 1985 s. 223). En sekundogäldenär som förvärvat en motfordran först efter att ha delgetts förbud att betala till annan än Kronofogden vid betalningssäkring av en fordran på enkelt skuldebrev får inte använda motfordran till kvittning mot sin betalningsskyldighet, eftersom principen i 28 § skuldebrevslagen tillämpas analogt. Den som vill bevara en kvittningsmöjlighet bör därför säkerställa att motfordran förvärvats innan något förbudsmeddelande delges.
Vad gällde målet?
Länsrätten beslutade om betalningssäkring i egendom tillhörande AB Agripeta, och Kronofogden betalningssäkrade bland annat en fordran som bolaget hade på en gäldenär enligt ett enkelt skuldebrev. Gäldenären (sekundogäldenären) delgavs förbud att betala till annan än Kronofogden den 13 november 1981. Fordran utmättes senare för skatter. Först därefter, genom förvärv den 23 december 1982, skaffade sig gäldenären en motfordran mot Agripeta som hon ville avräkna kvittningsvis. Kronofogden och staten (Riksskatteverket) motsatte sig kvittning. Frågan var om gäldenären, som förvärvat sin motfordran efter att hon fått kännedom om betalningssäkringen, hade rätt att kvitta mot sin betalningsskyldighet gentemot Kronofogden.
Vad sa HD?
HD lämnade besvären utan bifall, vilket innebar att kvittning inte tilläts. HD anslöt sig till underinstansernas bedömning att den princip som kommit till uttryck i 28 § skuldebrevslagen ska tillämpas även vid betalningssäkring av en fordran på enkelt skuldebrev. Enligt den principen har en gäldenär inte rätt till kvittning om han förvärvat sin motfordran efter den tidpunkt då han fick kännedom om att fordran överlåtits, eller här tagits i anspråk genom betalningssäkring. Genom betalningssäkringen och förbudsmeddelandet avskärs huvudgäldenärens legitimation som betalningsmottagare och Kronofogden inträder i dennes ställe. Om kvittning med en senare förvärvad motfordran godtogs skulle sekundogäldenären kunna kringgå sin betalningsskyldighet och beslutet om betalningssäkring med den därtill knutna förmånsrätten enligt 8 § förmånsrättslagen bli utan verkan, varför säkerhetsåtgärdens avsedda effektivitet skulle minska.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen klargör kvittningsläget för den som är skyldig att betala en fordran som har betalningssäkrats eller utmätts hos borgenären. Skiljelinjen går vid tidpunkten för förvärvet av motfordran: en motfordran som du redan hade när du fick förbudsmeddelandet kan i regel användas till kvittning, men en som du skaffar dig därefter får du inte avräkna mot din betalningsskyldighet till Kronofogden. För dig som är sekundogäldenär innebär det att du bör betala till Kronofogden enligt förbudet och inte förlita dig på en motfordran du förvärvar i efterhand. För borgenärer och det allmänna ger domen ett skydd: betalningssäkringens effektivitet kan inte urholkas genom att gäldenären i efterhand köper på sig en motfordran. Kontrollera alltid när motfordran uppkom innan du gör en kvittningsinvändning, eftersom den avgörande tidpunkten är delgivningen av förbudsmeddelandet.