Konkursboets obehöriga nyttjande (NJA 2007 s. 519)
Ett konkursbo som fortsätter att använda en hyreslokal efter att hyresavtalet upphört ådrar sig massaansvar för en ersättning motsvarande skälig hyra, grundat på principerna om obehörig vinst. För hyresvärdar och konkursförvaltare klargör domen vad som gäller när boet nyttjar en lokal utan att inträda i avtalet.
Vad gällde målet?
Ett hyresavtal hade upphört genom förverkande och konkursboet förklarade att det inte ville inträda i avtalet, men boet fortsatte ändå att använda lokalen i ungefär två månader. Hyresvärden krävde ersättning. Frågan var om konkursboet var skyldigt att betala för nyttjandet och på vilken grund.
Vad sa HD?
HD fastställde hovrättens domslut — konkursboet var betalningsskyldigt med ett belopp motsvarande skälig hyra. Ett konkursbo som faktiskt använt en lokal efter att hyresavtalet upphört har, genom att undandra hyresvärden möjligheten att själv förfoga över lokalen, ådragit sig ansvar för ersättning motsvarande skälig hyra. Ansvaret grundas på allmänna förmögenhetsrättsliga principer om obehörig vinst, uppkommer oberoende av en avtalsförpliktelse och förutsätter inte brott. Eftersom grunden uppkommit efter konkursutbrottet är det fråga om en massafordran. HD hänvisade bland annat till NJA 1993 s. 13.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är praktiskt viktig för hyresvärdar och konkursförvaltare. Lärdomen är att ett konkursbo inte kan använda en lokal gratis genom att avstå från att inträda i hyresavtalet — nyttjandet i sig grundar ett massaansvar för skälig ersättning. Förvaltaren bör därför antingen lämna lokalen utan dröjsmål eller räkna med att boet får betala för den tid lokalen faktiskt används.