Den kompletterande räkningen (NJA 2014 s. 29)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 4201-12, 2014-02-07 (”Den kompletterande räkningen”, NJA 2014 s. 29). En domstol som förbisett att ta ställning till ett framställt yrkande kan i efterhand pröva det genom komplettering — även sedan beslutet vunnit laga kraft. För den som fått ett yrkande obehandlat finns alltså en väg att få det prövat utan att överklaga.
Vad gällde målet?
Ett rättshjälpsbiträde hade i ett mål gett in två kostnadsräkningar för olika tidsperioder, men hovrätten tog av misstag bara ställning till den ena. Beslutet vann laga kraft. Biträdet begärde att hovrätten skulle komplettera sitt beslut och även pröva den förbisedda räkningen. Frågan var om en sådan komplettering var tillåten, eller om felet bara kunde rättas som ett skrivfel.
Vad sa HD?
HD undanröjde hovrättens beslut och visade målet åter för prövning av den förbisedda räkningen. Att hovrätten missat att ta ställning till ett helt yrkande är inte en uppenbar oriktighet till följd av skriv- eller räknefel och kan därför inte rättas enligt 17 kap. 15 § första stycket rättegångsbalken. Däremot tillåter kompletteringsregeln i paragrafens andra stycke att ett förbisett yrkande prövas i efterhand; det ryms inom ordalydelsen och är ändamålsenligt. HD hänvisade till NJA 1988 s. 104 och NJA 1990 s. 208. Ett justitieråd var skiljaktigt och ville fastställa hovrättens beslut.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är praktiskt användbar för ombud och parter: om en domstol förbisett att pröva ett yrkande behöver man inte nödvändigtvis överklaga, utan kan begära komplettering enligt 17 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken — även efter laga kraft. Det förutsätter att yrkandet faktiskt framställts men lämnats obehandlat. Den som upptäcker att ett yrkande fallit bort bör snarast påtala det för domstolen.