Hjärtervägen Invest (NJA 2003 s. 37)
Högsta domstolens avgörande i mål T 389-01, 2003-02-07 (”Hjärtervägen Invest”, NJA 2003 s. 37): HD återvann en överlåtelse av handelsbolagsandelar mellan närstående bolag och dömde köparen att betala drygt 47 miljoner kronor. Domen visar att en otillbörlig transaktion som tömmer ett bolag kan rivas upp långt efteråt.
Vad gällde målet?
Flora Placering HB ägde aktierna i Hjärtervägen Invest AB; båda bolagen och ett tredje handelsbolag företräddes av samma person. Hjärtervägen sålde 1989 sina andelar i ett av handelsbolagen till Flora. När Hjärtervägen senare gick i konkurs väckte konkursboet återvinningstalan och gjorde gällande att överlåtelsen var otillbörlig och hade gjort bolaget insolvent. Flora bestred och yrkade i andra hand jämkning.
Vad sa HD?
HD ändrade hovrättens dom och förpliktade Flora att betala 47 777 281 kr till konkursboet. Överlåtelsen återvanns enligt 4 kap. 5 § konkurslagen: rättshandlingen var otillbörlig, ledde till gäldenärens insolvens och Flora — som närstående — kände till de omständigheter som gjorde den otillbörlig. Eftersom andelarnas substans hade tömts efter överlåtelsen skulle Flora enligt 4 kap. 14 § konkurslagen utge ersättning för andelarnas värde vid överlåtelsen, inte återlämna dem. Något skäl till jämkning fanns inte.
Vad betyder domen i praktiken?
Återvinningsregeln i 4 kap. 5 § konkurslagen når transaktioner som otillbörligt gynnar någon på borgenärernas bekostnad — särskilt mellan närstående, där kravet på ond tro är lätt att uppfylla. Den som förvärvar tillgångar från ett bolag i ekonomiska svårigheter bör räkna med återvinningsrisk, och utan tidsgräns mot närstående. Har den förvärvade egendomen tömts på värde ersätts värdet vid överlåtelsen — att avyttra eller tömma tillgången skyddar inte mot kravet.