Heléns rör (NJA 1988 s. 620)
Högsta domstolens avgörande i mål T 416-86, 1988-12-08 (”Heléns rör”, NJA 1988 s. 620). Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter förutsätter att aktiekapitalet faktiskt underskridit den kritiska gränsen. Att styrelsen borde ha misstänkt kapitalbrist räcker inte; borgenären har bevisbördan.
Vad gällde målet?
H:s Rör AB hade levererat metallrör till Snabbhak i Trelleborg AB och hade obetalda fakturor på drygt 615 000 kr. Snabbhak var ett nybildat förlustbolag. H:s Rör krävde Snabbhaks styrelseledamöter personligen, med argumentet att styrelsen försummat att upprätta kontrollbalansräkning sedan bolagets egna kapital understeg den kritiska gränsen. Frågan var om förutsättningarna för personligt ansvar var uppfyllda.
Vad sa HD?
HD ändrade hovrättens dom och fastställde tingsrättens domslut, det vill säga ogillade talan mot styrelseledamöterna. Enligt aktiebolagslagen (1975:1385) 13 kap. 2 § skulle styrelsen, så snart det fanns skäl att anta att bolagets egna kapital understeg en tredjedel av aktiekapitalet, upprätta en kontrollbalansräkning. HD anför att personligt betalningsansvar förutsätter att kapitalet faktiskt underskridit den kritiska gränsen, inte bara att styrelsen borde ha misstänkt det. Lokutionen i paragrafens första stycke avgör vilka förbindelser ansvaret omfattar. Utredningen gav anledning förmoda att marginalen till den kritiska gränsen var smal och krympte, men någon utredning särskilt inriktad på bolagets förhållanden under den aktuella tiden hade inte lagts fram. Tillräckligt underlag för att bedöma om och när gränsen underskreds saknades. H:s Rör hade därför inte visat att förutsättningarna för betalningsskyldighet förelåg.
Vad betyder domen i praktiken?
En borgenär som vill nå styrelsen personligen måste bevisa att kapitalet faktiskt sjönk under den kritiska gränsen, och när det skedde. Misstanke om kapitalbrist räcker inte. Styrelseledamöter bör ändå dokumentera bolagets ställning löpande, eftersom oklarhet om tidpunkten kan avgöra ansvaret åt båda håll.