Hästen hos tränaren (NJA 1984 s. 456)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 1297-83, 1984-06-18 (”Hästen hos tränaren”, NJA 1984 s. 456). Besittningspresumtionen i utsökningsbalken, som låter gäldenären antas äga lös egendom han har i sin besittning, gäller i princip inte egendom som en tredje man innehar för gäldenärens räkning. För den som lämnat egendom i annans vård innebär domen att man bör säkra bevisning om sitt ägande och vara beredd att efter föreläggande väcka talan, eftersom egendomen annars kan utmätas för innehavarens uppdragsgivares skulder.
Vad gällde målet?
En travhäst utmättes hos en travtränare för en annan persons (gäldenärens) skulder. Tränaren gjorde inte själv anspråk på hästen. Gäldenären hade träffat avtal med tränaren om dennes skötsel av hästen, men en tredje man hävdade att han var den verklige ägaren och att gäldenären handlat på hans uppdrag och för hans räkning. Den tredje mannen var uppfödare av hästen, stod registrerad som ägare och hade betalat räkningarna för vård och träning. Staten genom riksskatteverket hävdade däremot att gäldenären skulle anses som ägare. Tvisten gällde om besittningspresumtionen i 4 kap. 18 § utsökningsbalken kunde tillämpas på gäldenären, trots att det var tränaren som faktiskt innehade hästen vid utmätningstillfället.
Vad sa HD?
HD ändrade hovrättens beslut och förelade, med tillämpning av 4 kap. 20 § utsökningsbalken, den tredje mannen att inom en månad väcka talan i saken vid äventyr att han annars förlorade sin rätt mot staten. HD fann att besittningspresumtionen i 4 kap. 18 § första stycket utsökningsbalken kan tillämpas även när egendomen innehas av en tredje man för gäldenärens räkning, alltså vid så kallad medelbar besittning. Hästen, som travtränaren skötte för gäldenärens räkning, ansågs därför vara i gäldenärens besittning, varför den tredje man som gjorde anspråk på hästen hade att styrka sin äganderätt för att hindra utmätningen. Två ledamöter, justitieråden Gregow (referent) och Knutsson, var skiljaktiga och ville i stället upphäva utmätningen direkt, eftersom det enligt 4 kap. 17 § utsökningsbalken inte framgick att hästen tillhörde gäldenären. Justitierådet Gregow tillade en utveckling av sin mening.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen har stor praktisk betydelse för alla som lämnar egendom i någon annans vård eller förvar: hästar hos tränare, varor hos lagerhållare, maskiner på verkstad, gods i kommission. När egendomen innehas av en tredje man för gäldenärens räkning kan kronofogden inte enkelt presumera att gäldenären äger den. Det innebär att äganderättsfrågan måste prövas mer självständigt, och den som påstår sig vara ägare kan föreläggas att väcka talan enligt 4 kap. 20 § utsökningsbalken. För den verklige ägaren är lärdomen att i god tid säkra bevisning om sitt ägande, exempelvis registrering, avtal, fakturor och betalningar, och att agera snabbt om ett föreläggande meddelas, eftersom rätten annars går förlorad. För borgenärer och kronofogde visar domen att besittningspresumtionen inte kan sträckas ut till depositionsfall, utan att frågan i stället får hänskjutas till domstol.