Grustäkten (NJA 2001 s. 593)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 1742-00, 2001-10-09 (”Grustäkten”, NJA 2001 s. 593): HD återförvisade frågan om en inskriven grustäktsrätt till lantmäterimyndigheten sedan den förbisetts vid en fastighetsreglering. Avgörandet visar att ett förbiseende av en rättighetshavares rätt kan rättas utan att hela förrättningen rivs upp.
Vad gällde målet?
Vid en fastighetsreglering hade mark överförts mellan fastigheter och vissa servitut förordnats bestå. I en av fastigheterna fanns en inskriven rätt till grustäkt. Den rättigheten utreddes inte vid förrättningen. Rättighetshavaren klagade över domvilla och menade att förrättningen skulle undanröjas. Frågan var om förbiseendet utgjorde domvilla och om en delvis ny handläggning kunde ske i stället för att hela regleringen revs upp.
Vad sa HD?
HD upphävde hovrättens beslut och förordnade, enligt grunderna för 59 kap. 3 § tredje stycket och 4 § rättegångsbalken, att ny handläggning av frågan om grustäkten skulle ske hos lantmäterimyndigheten. Myndigheten borde ha verkat för en frivillig överenskommelse om rättighetens bestånd eller utvidgat regleringen till frågan om rättigheten skulle ersättas av ett officialservitut (7 kap. 10 § fastighetsbildningslagen), alternativt prövat ersättning. Det saknades dock tillräckliga skäl att undanröja hela fastighetsregleringen — grustäktsfrågan kunde i stället återförvisas och prövas för sig.
Vad betyder domen i praktiken?
Att en rättighet förbisetts vid en lantmäteriförrättning behöver inte spränga hela förrättningen. Domstolen kan låta den felande delen tas om hos lantmäterimyndigheten medan resten står fast. För en rättighetshavare — exempelvis innehavare av en täkt-, servituts- eller ledningsrätt — är lärdomen att bevaka sina inskrivna rättigheter vid pågående fastighetsbildning och att ett förbiseende kan angripas och rättas i efterhand.