Den försummade bevakningen (NJA 2022 s. 886)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 6508-21, 2022-12-06 (NJA 2022 s. 886, ”Den försummade bevakningen”). HD slår fast att en borgenär inte har bevakat sin fordran vid en exekutiv försäljning om beloppet inte anges — men att pantbrev som innehas av någon annan än ägaren ändå ska tas upp som innehavarens fordran i sakägarförteckningen.
Vad gällde målet?
Vid exekutiv försäljning av fastigheter i Motala uppmanades Hillary Step AB, som innehade skriftliga pantbrev i fastigheterna, att bevaka sin fordran. Bolaget lämnade in pantbrev och låneavtal och kommunicerade med Kronofogdemyndigheten, men angav inte trots uppmaning vilket belopp fordran uppgick till. Frågan var om fordran ändå skulle anses bevakad och hur pantbrevsbeloppen skulle behandlas i sakägarförteckningen.
Vad sa HD?
HD undanröjde Kronofogdemyndighetens beslut och återförvisade ärendena. Trots att Hillary Step gett in pantbrev och visat önskemål om att delta hade bolaget inte bevakat någon fordran, eftersom det inte angett beloppet trots myndighetens uppmaning. Eftersom pantbreven inte innehas av fastighetsägaren och ingen fordran anmälts ska pantbrevens belopp jämte föreskrivet tillägg ändå tas upp som innehavarens fordran i sakägarförteckningarna (12 kap. 27 § andra stycket utsökningsbalken) — inte som ägarhypotek. Kronofogdemyndighetens hantering var därför felaktig.
Vad betyder domen i praktiken?
En borgenär som vill bevaka en fordran vid exekutiv försäljning måste ange beloppet — att lämna in pantbrev och signalera intresse räcker inte. Samtidigt skyddas en panthavare av att pantbrevsbeloppet tas upp som innehavarens fordran även om bevakningen brister. Den som har panträtt i en fastighet som ska säljas exekutivt bör noga och i tid precisera sitt krav till Kronofogden.