Brandskadan i asyllägenheten (NJA 2022 s. 329)

Högsta domstolens avgörande i mål T 4395-21, 2022-05-05 (NJA 2022 s. 329, ”Brandskadan i asyllägenheten”). HD slår fast att en förstahandshyresgäst som låter någon med självständig rätt bruka lägenheten ansvarar för brandskada som den boende vållar — det gäller även Migrationsverket som upplåtit lägenheten till en asylsökande.

Vad gällde målet?

Migrationsverket hyrde en lägenhet och lät en asylsökande (Y.) bo där. Y. vållade en brand som skadade fastigheten. Fastighetsägarens försäkringsbolag, Länsförsäkringar Älvsborg, betalade ut ersättning och krävde därefter Migrationsverket på beloppet med stöd av 12 kap. 24 § jordabalken. Frågan var om Migrationsverket som förstahandshyresgäst ansvarade för den boendes vållande.

Vad sa HD?

HD fastställde hovrättens dom — Migrationsverket skulle betala 476 710 kr. En hyresgäst ansvarar enligt 12 kap. 24 § jordabalken för skada som vållas av någon som hör till hushållet eller som hyresgästen inrymt. Den boende hade haft en sådan självständig rätt att bruka lägenheten som avses i paragrafens fjärde stycke, och Migrationsverket ansvarade därför för skadan som den boende vållat. Att verkets upplåtelse hade offentligrättsliga inslag ändrade inte detta.

Vad betyder domen i praktiken?

Den som hyr en lägenhet och låter någon annan bo där med en självständig nyttjanderätt bär ansvaret för skador som den boende vållar — ansvaret kan inte skjutas ifrån sig genom att peka på den faktiske skadevållaren. Det gäller även myndigheter och företag som tillhandahåller boende. Förstahandshyresgäster bör säkra försäkringsskydd och tydliga villkor mot dem de inrymmer.

Läs vidare

Sök fram avgörandet (NJA 2022 s. 329, mål nr T 4395-21) i HD:s söktjänst Sök rättspraxis

Creos arbete inom hyresrätt

Tvistelösning i allmän domstol

Relaterade rättsfall

• När får en andrahandshyresgäst rätt mot fastighetsägaren?
• Ansvar för kvarboende andrahandshyresgäst