Lunneviskolan (NJA 2013 s. 233)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 836-12, 2013-03-28 (”Lunneviskolan”, NJA 2013 s. 233). Ett försäkringsbolag som betalat ut ersättning och därigenom övertagit den skadelidandes rätt kan rikta ett direktkrav mot skadevållarens ansvarsförsäkringsgivare. För försäkringsbolag som driver regress är det en viktig möjlighet att få tillbaka utbetalda belopp.
Vad gällde målet?
Lunneviskolan i Grästorps kommun brann, och egendomsförsäkringsgivaren Länsförsäkringar Skaraborg betalade ut mer än 5,9 miljoner kronor till kommunen. Branden hade orsakats av två ungdomar. Försäkringsbolaget ville få tillbaka pengarna genom att vända sig direkt mot skadevållarnas ansvarsförsäkringsgivare, Trygg-Hansa. Frågan var om ett bolag som betalat ur egendomsförsäkring och övertagit den skadelidandes rätt kunde utöva en sådan direktkravsrätt.
Vad sa HD?
HD besvarade den hänskjutna frågan till försäkringsbolagets fördel: direktkravsrätt förelåg. Ett försäkringsbolag som betalat ersättning ur en egendomsförsäkring inträder genom subrogation i den skadelidandes rätt. Subrogation är en form av cession — ett borgenärsbyte — och medför, liksom en överlåtelse, att den direktkravsrätt mot skadevållarens ansvarsförsäkringsgivare som följer av 9 kap. 7 § försäkringsavtalslagen kan utövas av det betalande bolaget. HD hänvisade till NJA 1993 s. 222 och NJA 2012 s. 584.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är praktiskt viktig på försäkringsområdet. Ett försäkringsbolag som ersatt en skada kan inte bara kräva skadevållaren personligen, utan kan vända sig direkt mot dennes ansvarsförsäkring — vilket ofta är den enda realistiska vägen att faktiskt få betalt. För den som vållat en skada, och dennes ansvarsförsäkringsbolag, innebär domen att man måste räkna med direktkrav även från ett regressande försäkringsbolag, inte bara från den ursprungligt skadelidande.