Bil & Motor i Emmaboda (NJA 2007 s. 736)
Ett lagakraftvunnet beslut om en borgenärs förmånsrätt i konkursens bevakningsförfarande ska läggas till grund för utdelningen, även om Högsta domstolen senare i ett annat mål kommit fram till en annan rättstillämpning. För borgenärer i konkurs är det viktigt att veta vilken verkan ett bevakningsbeslut har.
Vad gällde målet?
I en konkurs hade en bank fått sin förmånsrätt fastställd i bevakningsförfarandet enligt en ny förmånsrättslag. Därefter slog Högsta domstolen i ett annat mål fast att äldre, för banken förmånligare lag skulle ha tillämpats. Frågan var om det lagakraftvunna beslutet i bevakningsförfarandet hindrade att en annan förmånsrätt bestämdes i utdelningsförfarandet.
Vad sa HD?
HD avslog överklagandet. Ett lagakraftvunnet beslut i en jävsprocess i bevakningsförfarandet saknar visserligen rättskraft utanför konkursen, men är normerande och prejudiciellt vid den fortsatta handläggningen och utdelningen. Endast en uppenbart lagstridig rättstillämpning skulle möjligen kunna frångås i utdelningsförfarandet; att tillämpningen avviker från vad HD senare funnit vara den riktiga innebär inte att den är uppenbart lagstridig. Beslutet i bevakningsförfarandet skulle därför läggas till grund för utdelningen. HD tillämpade 9 kap. 19 § konkurslagen och hänvisade till NJA 2006 s. 275.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är praktiskt viktig för borgenärer som bevakar fordringar och förmånsrätter i konkurs. Lärdomen är att ett bevakningsbeslut som vunnit laga kraft i praktiken styr den fortsatta konkursen, även om rättsläget senare klarnar i en annan riktning. Den borgenär som är missnöjd med ett bevakningsbeslut måste därför överklaga i tid — det går normalt inte att få rättelse senare i utdelningsförfarandet.