Flygplatsmålet (NJA 2004 s. 735)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 1891-03, 2004-12-09 (”Flygplatsmålet”, NJA 2004 s. 735): HD avslog Luftfartsverkets klagan över domvilla och ansökan om resning. Att HD inte inhämtat förhandsavgörande från EG-domstolen och inte uttryckligen motiverat det var varken domvilla eller resningsgrund. Domen visar hur högt kraven står för att riva upp ett lagakraftvunnet avgörande.
Vad gällde målet?
Göta hovrätt hade förpliktat staten genom Luftfartsverket att betala drygt 400 miljoner kronor till Scandinavian Airlines System (SAS) i en tvist om missbruk av dominerande ställning enligt artikel 82 i EG-fördraget. HD beviljade inte prövningstillstånd och inhämtade inte det förhandsavgörande från EG-domstolen som Luftfartsverket begärt. Luftfartsverket klagade då över domvilla och ansökte om resning, och gjorde gällande att HD varit skyldig att begära förhandsavgörande.
Vad sa HD?
HD avslog klagan över domvilla och ansökan om resning. Luftfartsverket hade inte visat att HD varit skyldig att begära förhandsavgörande enligt artikel 234 tredje stycket EG-fördraget — det förelåg ingen tolkningsfråga där vägledning krävdes, och att förbudet mot prisdiskriminering i artikel 82 gällde var uppenbart. Att HD inte närmare motiverat sitt beslut att inte begära förhandsavgörande eller bevilja prövningstillstånd utgjorde inte domvilla eller resningsgrund (54 kap. 10 § rättegångsbalken). Att yrkandet om förhandsavgörande besvarats indirekt var inte ett sådant rättegångsfel som utgör domvilla. HD hänvisade till EG-domstolens avgöranden CILFIT, Lyckeskog och Köbler samt Europadomstolens beslut Burg m.fl. mot Frankrike.
Vad betyder domen i praktiken?
Domvilla och resning är extraordinära rättsmedel med mycket höga trösklar. Att en domstol avgjort ett mål utan att begära förhandsavgörande från EU-domstolen, eller utan att utförligt motivera varför, räcker normalt inte för att riva upp avgörandet i efterhand. För en part i en kommersiell process betyder det att EU-rättsliga invändningar och en begäran om förhandsavgörande måste drivas fullt ut medan målet pågår — inte sparas som grund för att angripa domen sedan den vunnit laga kraft.