Fakturorna och editionen (NJA 2014 s. 651)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 1254-14, 2014-09-11 (”Fakturorna och editionen”, NJA 2014 s. 651). En part kan tvingas lämna ut handlingar som bevis (edition) redan om de kan antas ha ett visst bevisvärde — och editionsrätten gäller båda parter. För den som processar är det ett verktyg för att komma åt motpartens underlag.
Vad gällde målet?
I en tvist om prisavdrag för fel i en bostadsrätt yrkade säljarna att köparen skulle föreläggas att ge in fakturor som visade vad avhjälpandet av felen faktiskt kostat. Köparen motsatte sig att lämna ut handlingarna. Frågan var om förutsättningarna för edition var uppfyllda — alltså om fakturorna kunde antas ha betydelse som bevis, även för den part som inte själv hade bevisbördan.
Vad sa HD?
HD biföll editionsyrkandet och förelade köparen att ge in handlingarna. För edition räcker att en handling kan antas ha i vart fall ett visst bevisvärde vid prövningen av den materiella frågan. Editionsrätten är tillgänglig för båda parter beträffande omständigheter som i behörig ordning förts in i målet, och förutsätter en avvägning mot motpartens intresse av att inte lämna ut. Oavsett vilken metod som används för att beräkna prisavdraget kunde utredning om de faktiska reparationskostnaderna antas ha betydelse som bevis. HD hänvisade till bland annat NJA 1998 s. 829 och NJA 2002 s. 41.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är ett praktiskt verktyg i civilprocessen: tröskeln för edition är förhållandevis låg — det räcker att handlingen kan antas ha ett visst bevisvärde — och rätten kan användas av båda parter, även för att skaffa fram motbevisning. Den som processar bör tidigt kartlägga vilka handlingar motparten har och överväga ett editionsyrkande för att få fram underlag man annars inte har tillgång till. Samtidigt görs alltid en avvägning mot motpartens intresse av sekretess och integritet.