Samägandet i Oxhalsö (NJA 2008 s. 826)
Presumtionen om dold samäganderätt — att egendom som ena sambon köpt för gemensamt bruk med ekonomiskt bidrag från den andra som utgångspunkt ägs gemensamt — gäller inte bara permanentbostad utan även fritidsfastighet. För sambor och makar är detta avgörande för vem som äger vad.
Vad gällde målet?
En sambo hade köpt en fritidsfastighet i eget namn och stod ensam som lagfaren ägare, men den andra sambon hade bidragit ekonomiskt och fastigheten användes gemensamt. Frågan var om presumtionsregeln om dold samäganderätt, som utvecklats för åretruntbostäder, också omfattar en fritidsfastighet.
Vad sa HD?
HD fastställde hovrättens domslut — dold samäganderätt förelåg. Presumtionsregeln, att egendom som köpts för familjens bruk av den ena maken eller sambon med ekonomiskt bidrag från den andra som utgångspunkt ägs gemensamt, ska inte begränsas till permanentbostad utan gäller även fritidsfastighet. Egendomens art, användning och värde samt det ekonomiska bidragets relativa storlek kan dock påverka graden av bevislättnad; regeln ger en utgångspunkt, och särskilda förhållanden kan påverka bedömningen. HD hänvisade bland annat till NJA 1992 s. 163 och NJA 2004 s. 397. Två justitieråd var skiljaktiga och ville inte utvidga den dolda samäganderätten till fritidsfastigheter.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är praktiskt viktig i förhållanden mellan sambor och makar. Lärdomen är att en sambo eller make som bidragit ekonomiskt till en gemensamt använd fritidsfastighet kan ha dold samäganderätt trots att bara den andra står som ägare. Den som vill undvika oklarhet bör reglera ägarförhållandena uttryckligen, eftersom presumtionen annars kan ge upphov till samäganderätt som inte framgår av lagfarten.