Det felaktiga tredskodomsföreläggandet I (NJA 1989 s. 487)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 253-89, 1989-09-06 (”Det felaktiga tredskodomsföreläggandet I”, NJA 1989 s. 487). Att förelägga svaromål vid äventyr av tredskodom, sedan svaranden redan utförligt angett grunderna för sitt bestridande, utgjorde rättegångsfel.
Vad gällde målet?
Ett mål om betalningsföreläggande mellan Din Del AB och en svarande hänsköts till rättegång efter återvinning. Svaranden hade i återvinningsansökan utförligt angett varför han bestred kravet — bland annat att kravet riktats mot fel gäldenär. Tingsrätten förelade ändå svaranden att inkomma med svaromål vid äventyr av tredskodom och meddelade sedan tredskodom när han inte svarade. Svaranden förde talan om domvilla.
Vad sa HD?
HD ändrade hovrättens beslut, undanröjde tredskodomen och visade målet åter till tingsrätten. Enligt RB 42 kap. 11 § får svaranden föreläggas att avge skriftligt svaromål vid äventyr av tredskodom. Av förarbetena (NJA II 1987 s. 225 och 261) framgår att möjligheten inte är avsedd att användas när svaranden i sin återvinningsansökan redan angett det han borde ha angett i ett svaromål. Enligt RB 44 kap. 7 a § andra stycket ska svaranden anses ha följt ett föreläggande om han klargjort sin inställning och angett skäl av betydelse. Eftersom svaranden redan utförligt motiverat sitt bestridande, var tingsrättens förfarande oförenligt med dessa bestämmelser och utgjorde ett rättegångsfel enligt RB 59 kap. 1 § punkt 5. Avgörandet meddelades utan skiljaktig mening.
Vad betyder domen i praktiken?
Har du som svarande redan utförligt angett grunderna för ditt bestridande i en återvinningsansökan, ska domstolen inte förelägga dig svaromål vid äventyr av tredskodom. Meddelas tredskodom ändå, angrip den genom besvär eller domvilla — det är ett rättegångsfel. Som kärande: räkna inte med att en tredskodom står sig om svaranden tydligt redovisat sin inställning i den summariska processen.