Den kollektiva hemförsäkringen (NJA 1987 s. 394)
Högsta domstolens avgörande i mål T 19-86, 1987-05-06 (”Den kollektiva hemförsäkringen”, NJA 1987 s. 394). Ett kongressbeslut i ett fackförbund kan bara underkännas av domstol om det avser ett ändamål som är uppenbart främmande för förbundets stadgeenliga uppgift. Förbundets beslut om kollektiv hemförsäkring nådde inte upp till det kravet och fick stå kvar.
Vad gällde målet?
Svenska Elektrikerförbundet beslutade att teckna en obligatorisk kollektiv hemförsäkring i Folksam för sina medlemmar, vilket innebar en höjd medlemsavgift. Enskilda medlemmar klandrade besluten och menade att de stred mot förbundets stadgeenliga uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen som arbetstagare. Tingsrätten och hovrätten förklarade besluten ogiltiga. Frågan i HD var om — och efter vilken måttstock — en medlem kan få ett beslut av förbundets högsta organ underkänt.
Vad sa HD?
HD ändrar hovrättens domslut och lämnar medlemmarnas talan utan bifall — besluten består alltså. En medlem kan visserligen klandra ett beslut av en ideell förenings högsta organ som strider mot stadgarna. För ett fackförbund gäller dock ett uppenbarhetskrav: av hänsyn till majoritetsintresset kan ett kongressbeslut underkännas bara om det avser ett ändamål som är uppenbart främmande för förbundets i stadgarna angivna uppgift. Vid en samlad bedömning fann HD att hemförsäkringsbesluten — även om det var tveksamt om de rymdes inom uppgiften — i vart fall inte avsåg ett ändamål som var uppenbart främmande för förbundets uppgift, och att de därför inte var ogiltiga. Justitierådet Nyström var skiljaktig och ansåg att besluten uppenbart stred mot stadgarna och att hovrättens domslut skulle fastställas.
Vad betyder domen i praktiken?
För en medlem i ett fackförbund eller en annan ideell förening är tröskeln för att angripa ett majoritetsbeslut hög: det räcker inte att beslutet är olämpligt eller tveksamt, det måste vara uppenbart främmande för föreningens stadgeenliga syfte. Vill man kunna stoppa en viss typ av beslut bör begränsningen skrivas in i stadgarna. För föreningens ledning ger domen utrymme att fatta beslut med bred medlemsanknytning utan ständig risk för klander.