Den dolda posten II (NJA 2016 s. 189)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 2300-14, 2016-03-30 (”Den dolda posten II”, NJA 2016 s. 189). Ett delgivningskvitto med mottagarens namnteckning är normalt tillräckligt bevis för att delgivning skett — men beviset faller om den delgivne ger en rimlig och bevisstödd förklaring till att namnet tecknats olovligen. För den som drabbats av ett utslag utan att ha nåtts av handlingarna finns alltså en väg tillbaka.
Vad gällde målet?
En omyndig person ålades genom utslag i mål om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten att betala en skuld till Trafikförsäkringsföreningen. Handlingarna hade enligt kvittona delgetts, men den omyndiges far hade enligt påståendet undanhållit posten och tecknat moderns namn på delgivningskvittot. Sedan utslagen vunnit laga kraft klagade den omyndige över domvilla och gjorde gällande att giltig delgivning aldrig skett.
Vad sa HD?
HD undanröjde, med ändring av hovrättens beslut, de två utslagen och visade målen åter till Kronofogdemyndigheten. När den delgivne är omyndig är båda vårdnadshavarna delgivningsmottagare. Ett delgivningskvitto undertecknat i mottagarens namn är normalt tillräckligt bevis för att delgivning skett. Beviset rubbas dock om den som klagar lämnar en rimlig förklaring, med visst bevisstöd, för att namnteckningen är oäkta. Vid kvarstående tvivel om att handlingen verkligen tagits emot ska utslaget undanröjas. HD hänvisade till NJA 1984 s. 684 och NJA 2008 s. 890 (59 kap. 1 § rättegångsbalken samt delgivningslagen).
Vad betyder domen i praktiken?
Domen visar att ett lagakraftvunnet utslag eller en tredskodom kan angripas genom klagan över domvilla om delgivningen inte gått rätt till — även när det finns ett påskrivet delgivningskvitto. Den som upptäcker ett krav den aldrig fått del av bör agera snabbt och samla konkret stöd för att handlingarna inte nått fram, exempelvis att någon annan tecknat namnet. För borgenärer är lärdomen att slarvig delgivning kan rivas upp långt senare.