De påtecknade reverserna (NJA 1987 s. 40)
Högsta domstolens avgörande i mål T 562-85, 1987-02-04 (”De påtecknade reverserna”, NJA 1987 s. 40). En gåva genom efterskänkande av en fordran enligt ett enkelt skuldebrev fullbordas visserligen ”strax”, men bara om viljeyttringen klart uttrycker en verklig gåvoavsikt. Behåller givaren reverserna och berättar inte för någon är en fullbordad gåva inte visad.
Vad gällde målet?
En avliden mans efterlevande maka klandrade arvskiftet och menade att boets fordran mot dottersonen var lägre än vad boutredningsmannen tagit upp. Mannen hade tidigare överlåtit fastigheter till dottersonen, som utfärdat reverser (enkla skuldebrev). På reverserna fanns påtecknade kvittenser där ordet ”kontant” strukits. Frågan var om mannen därigenom hade efterskänkt fordringarna som gåva, så att de inte skulle tas upp som tillgång i boet.
Vad sa HD?
HD lämnar revisionstalan utan bifall; klandertalan mot arvskiftet ogillas. Enligt gåvolagen 3 § 2 st sista meningen gäller ett efterskänkande av en fordran enligt ett enkelt skuldebrev ”strax” som fullbordat, utan att reversen behöver återlämnas. Men det avgörande är om ett efterskänkande verkligen har skett. Viljeyttringen måste klart ge uttryck för en verklig gåvoavsikt med rättsverkan utan vidare åtgärd. Här hade givaren behållit reverserna och inte underrättat vare sig gäldenären eller någon annan. Det är därför inte visat att en fullbordad gåva förelegat. Ett strängt beviskrav ställs på den som påstår att en sådan definitiv rättshandling ägt rum. JustR Bengtsson tillade för egen del att man knappast bör godta ett efterskänkande som inte alls är känt för någon innan borgenären avlider.
Vad betyder domen i praktiken?
Den som vill efterskänka en fordran bör dokumentera och manifestera gåvan tydligt — helst genom att underrätta gäldenären och återlämna skuldebrevet. För dödsbon och arvingar visar domen att en påstådd men dold gåva normalt inte håller; fordran tas upp som tillgång i boet om gåvoavsikten inte kan styrkas.